tisdag 24 januari 2012

Kräftskötselområdena Kesnacken och Askesjö, Bengtsfors kommun

Nu är kortversionern av förvaltningsplanerna för Kesnacken och Askesjö sammanställda. De finns tillgängliga på www.astacus.org under fliken "Bildade kräftskötselområden i Dalsland"

Kortversioen är en sammanfattning av förvaltnignsplanen och är ämnad för de som inte har lust eller ork att läsa hela förvaltningsplanen. Samt att på ett enkelt sätt sprida informationen om flodkräftorna om dess hotbild och möjligheter i det berörda fvof tex i samband med försäljning av fiskekort, för uppsättning på informationstavlor, lägga i brevlådor vid fritidshus mm. Allt för att sprida så mycket information som möjligt.

måndag 23 januari 2012

Brist på signalkräftor stoppar årets kräftfiske i Rögle dammar

I Sydsvenskan kan man ta del av följande rubrik "Kräftbrist stoppar fisket". Efter 27 år stoppas fisket efter signalkräftor, man spekulerar om att beståndet drabbats av någon sjukdom eller att beståndet med gädda och abborre ökat.

Ingen nämner att det är en främmande art!!
Läs helar artikeln via länken

http://www.sydsvenskan.se/lund/article1601385/Kraftbrist-stoppar-fisket.html

fredag 20 januari 2012

Artikel i Svensk Jakt - Fortsatt fiske räddningen för flodkräftan

Tyvärr så uppmärksammades inte SLU:s - pressmeddelande ang. WWF:s Fiskeguide och Rött ljus på flodkräftan av media. Det jag har snappat upp är artiklar i Sydsvenskan ( se tidigare blogginlägg) samt även Svensk Jakt http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Nyheter/Nyheter/2011/12/Fortsatt-fiske-raddningen-for-flodkraftan-1.18968/

Media är förstås mycket viktigt för att sprida ut budskapet att fisket efter flodkräftor inte är ett hot mot arten - utan som sagt en förutsättning.

Om någon har läst fler artiklar om WWF:S fiskeguide som handlar om flodkräftan så hör gärna av er. Jag tar gärna emot andra artiklar om kräftor som vi kan lägga ut på bloggen.

Om man går in på Kräftmytkrossaren www.krafta.nu och under fliken Media finns det artiklar om kräftor som kontinuerligt kommer att fyllas på, väl värd att hålla ögonen på.

torsdag 19 januari 2012

WWF:s Fiskeguide och "Rött ljus på flodkräfta"

Den 30 november 2011 presenterades WWF fiskeguide. Flodkräftan hade liksom 2010 placerats under ”Rött ljus” dvs WWF anser att man inte bör fiska på flodkräftor eftersom det är en Akut hotad art. Den 2 december skickade jag en e-post till Inger Näslund, fiskexpert vid WWF, ni kan läsa brevet i blogginlägget den 2 dec. Den 13 januari fick jag svar som ni kan ta del av nedan. Tyvärr vill inte WWF ta till sig kritiken som framförs. SLU har gått ut med ett pressmedelande om att bl.a. fisket är en förutsättning för bevarande arbetet med flodkräftor. Varför vill inte WWF förstå? Idag skickade jag ett svar på det svar jag fik från Inger den 13 jan. Se nedan för konversationen. Förhoppningsvis kommer respons tillbaks då vi kanske får ett vettigt svar till varför inte WWF vill ta bort flodkräftan från ”Rött ljus”. Som jag skriver i svaret till Inger bör man ändra signalkräftan till ”Rött ljus”, det är ju fisket efter signalkräftor som är det stora hotet mot flodkräftan.

Inger Näslundd, fiskeexpert WWF, svar den 13 januari:Hej Tomas,

Tack för ditt mail med information om hur väl Hushållningssällskapet i Värmlandarbetar för att bevara och utveckla bestånden av flodkräfta. Tydligt är att fiskerättsägarna i dessa trakter värnar om arten. Kanske på grund av god information från Hushållningssällskapet och andra aktörer som vill agera för ett bevarande av flodkräfta, kanske på grund av det höga kilopriset vid försäljning eller både och.

Beslutet att placera flodkräfta på rött ljus i WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur är baserat på resultatet av den utvärdering som WWF använder vid bedömning av situationen för olika bestånd, effekterna av olika fiskemetoder, ekosystempåverkan, förvaltningssystem av arten/fisket och om hotstatus finns för arter. Flodkräfta och ål har väldigt hög hotbild och är på både ArtDatabankens och IUCNs rödlista. Med dessa förutsättningar är det inte möjligt i dagsläget för flodkräfta att landa på grönt ljus enligt WWFs bedömning.

Att hotet för flodkräfta inte är fisket kan ju diskuteras då det bland annat är just flytt av fiskeredskap och kräftor mellan vattendrag som bidrar till minskad överlevnad av arten. Kanske mer indirekt men ändå och i historisk tid utplantering av signalkräfta med myndigheters godkännande.

Vad som är rätt och fel budskap kan alltid diskuteras. Vad jag förstår så är marknaden för svensk flodkräfta inte så stor men kilopriset högt och därmed fortfarande inkomstbringande, åtminstone för odlarna, men säsongen är väldigt kort. Svensk flodkräfta är akut hotad så WWFs budskap i fiskguiden är nog korrekt.

Vad beträffar ert bevarandearbete så ser jag svårigheter om man utgår från att försäljning måste ske för att hålla intresset för bevarande av flodkräfta och friska vatten. Kan man lyfta flera värden och få förståelse för värdet i den närnatur som man ofta tar för givet? Om det är så att endast försäljning leder till bevarande så blir min fråga – Hur säkerställer ni spårbarheten hos kräftorna vid försäljning? Har ni analyserat marknaden för flodkräfta i Sverige?

Vänliga hälsningar
Inger

Inger Näslund
Naturvårdsexpert Marint och Fiske/
Senior Conservation Officer Marine and Fisheries
Världsnaturfonden WWF/WWF Sweden

Mitt svar 19 den januariHej igen Inger, stort tack för ditt svar, det uppskattas.

Nej Inger, WWF:s budskap är INTE korrekt, flodkräftan är akut hotad men inte pga. av fisket på flodkräftor.

Återigen vill jag poängtera att vi står på ”samma sida”, båda vill rädda flodkräftan från utrotning. Denna diskussion med WWF känns väldigt onödig men ändå viktig. WWF har stora möjligheter att nå ut med rätt information till en bred publik, som kan vara mycket värdefull i bevarandearbetet med flodkräftan. Men på det sätt WWF har bedrivit sitt arbete med att ”bevara flodkräftan” under de senaste 2 åren har varit i absolut helt fel riktning, men det går det att ändra på.

Det är mycket bra att ni uppmärksammar att flodkräftan är starkt hotad. Men återigen måsta jag förtydliga att det verkliga problemet vi arbetar mot, i kampen mot att hindra flodkräftan från utrotning, är att stoppa den illegala utplanteringen med den pestbärande signalkräftan.

Den viktigaste drivkraften för att lyckas i vårt arbete är att människor i framtiden skall få fortsätta den starka traditionen med att fiska flodkräftor under en t ex helg i augusti med tillhörande kräftskiva. Dvs fiske för eget bruk. Om man ”förbjuder” fiskerättsägarna att fiska på sina flodkräftor, vem bryr sig då om flodkräftorna i sjön? Vem bevakar sjön med att hindra att någon illegalt planterar ut signalkräftor i sjön? Regelverket kring flodkräftan är idag fullt tillräckligt, det som är det svåra är att se till att människor följer regelverket.

Ja, fiskerättsägarna i våra trakter värnar om flodkräftan, de är stolta att de fortfarande lyckas ha kvar ett bestånd som i de allra flesta fall har varit kraftigt reducerat under 1970 - 1980-talet pga av försurningen. Men tack vare uppstarten av kalkningen sedan tidigt 1980-tal har flodkräftorna återhämtat sig och i fler och fler sjöar och vattendrag är tätheterna tillbaks till 1960-talets nivåer. I åtskilliga fall har fiskerättsägare med stöd från staten kunnat återintroducerat flodkräftor i sjöar där flodkräftan tidigare slagits ut av försurningen. Men varje år drabbas vatten av pestutbrott, som till 99% är orsakat av en illegal utplantering av signalkräftor. Därmed försvinner även möjligheten att återetablera flodkräftor eftersom det då finns signalkräftor i sjön. Det blir inte enbart färre bestånd med flodkräftor kvar utan det är även färre sjöar och vattendrag som har möjligheten att hysa flodkräftor, detta är verkligen oroande inför framtiden. Det fiske som bedrivs i sjöar och vattendrag sker huvudsakligen på livskraftiga bestånd som tål ett uttag, vanligtvis med restriktioner/rekommendationer med minimått, antal redskap och fisketider (oftast en eller två helger i augusti). I vatten med klena bestånd sker oftast inget fiske alls, eftersom man värnar och bevakar sitt bestånd och försöker återskapa fiskbara bestånd, som är drivkraften. Och med fiskbara bestånd menas inte att man fiskar kräftor för avsalu utan för att familjen med allt från farmor till barnbarn tillsammans lägger i några burar för att några timmar senare vittja dem i augustimörkret med en ficklampa som hjälp. Med spända blickar försöka se vad som kryper i botten på mjärden. Snacka om en unik naturupplevelse som lever kvar under resten av ens liv. När äldre människor berättar om sitt barndomsfiske efter flodkräftor blir det oftast en speciell stämning i luften. Fisket är en del av upplevelsen, sedan kommer kräftskivan som troligen mer eller mindre alla svenskar varit med om. Rent generellt fiskas det mycket varsamt på flodkräftbestånden, fiskerättsägarna är mycket försiktiga med uttaget eftersom man vill till varje pris fortsätta traditionen med sitt flodkräftfiske även nästkommande år.

Den utvärdering som WWF använder för bedömning av situationen för olika bestånd passar uppenbarligen inte in på flodkräftan. WWF:s bedömning hotar istället flodkräftans framtida möjligheter för överlevnad. WWF bör omedelbart ändra bedömningsmetoden för flodkräfta eller lyfta ur flodkräftan ur bedömningsmodellen. Det finns ingen annan organisation, forskare eller myndighet som ni kan inhämta information ifrån, att ett fisket efter flodkräfta hotar flodkräftans framtid. Det måste WWF ta till sig, om man upptäcker att man gjort fel måste man svälja sin heder och ändra sig.

Du säger att ”hotet för flodkräfta inte är fisket kan ju diskutteras då det bland annat är just flytt av fiskeredskap och kräftor mellan vattendrag som bidrar till minskad överlevnad av arten.” Det stämmer mycket väl men problemet är inte fisket efter flodkräfta utan fisket efter signalkräftor, det är det stora hotet. Infekterade mjärdar är ju sådana mjärdar som fiskats på signalkräftor och nästa dygn fiskas i en sjö med flodkräftor, det innebär en spridningsrisk med pesten. Samt att t ex många sjöar med signalkräftor har problem med småväxta individer, dessa vill man fiska bort och därmed finns ett utplanteringsmaterial som är billigt, lättillgängligt och lätt att transportera långa sträckor t ex i bakluckan på en bil. Dessa kräftor hamnar mycket ofta i sjöar och vattendrag med flodkräftor eller i nära anslutning till sådana.

Det WWF bör göra, men som kommer att skapa stor uppmärksamhet och frustration bland de tusentals fiskerättsägare runt om kring i Sverige som har signalkräftor i sina sjöar, är att flytta signalkräftan till ”rött ljus”. Det är fisket efter signalkräftor som är det stora hotet mod flodkräftan. Om ingen fick fiska signalkräftor skulle heller ingen vilja flytta signalkräftor till andra vatten.

Nej Inger, det krävs inte att försäljning av flodkräftor måste ske för att hålla uppe intresset bland fiskerättsägarna runt en sjö för bevarandet av flodkräfta och friska vatten. Det är själva naturupplevelsen, familjetraditionen, tillhörande kräftskiva samt det numera så unika med att fiska på flodkräftor i ”sin egen sjö” som är drivkraften att bevara det egna beståndet. Vill WWF ta bort denna möjlighet försvinner den så extremt viktiga ideella viljan ( te x boende runt en sjö) att arbete med att bevara och utveckla flodkräftan i Sverige.

Jag kommer mer än gärna ned till er och berättar mer om situationen för flodkräftan här i Dalsland, Värmland, Västmanland och Dalarna där jag har god kännedom. Jag kan berätta för er hur arbetet går till väga, hotbild, svårigheter men framförallt vilka möjligheter som finns. Det absolut svåraste vi står inför är att motivera och entusiasmera fiskerättsägarna (det är ju de som äger kräftfisket) samt lokalbefolkningen runt en sjö, att satsa på att bevara och utveckla flodkräftbestånden. Det ideella arbete de lägger ned får de tillbaks i form av ett bra och uthålligt flodkräftfiske.

Jag står till ert förfogande.

Mvh
Tomas Jansson – Hushållningssällskapet i Värmland

måndag 2 januari 2012

Provfiskerapport för Stora Le, Västra Götaland

Nu finns årets provfiskerapport ute på www.astacus.org Signalkräftorna i Stora Le tenderar att bli mindre på de lokaler som provfiskas.