Jenny Zimmermans Doktorsavhandling

Nu finns Jennys doktorsavhandling "Noble Crayfish (Astacus astacus) in a Changing World: Implications for Management" tillgänglig via länken nedan

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16313

Får äter kräftor!!

Att många olika djur äter kräftor känner alla till t ex fisk, mink, insekter, fåglar mm. Men en kräftodlare har upptäckt ytterligare ett djur som är förtjust i kräftor. Kräftodlaren hade varit och plockat upp kräftor ur sina dammar och lagt dem i en hink. Runt dammarna har han får som håller efter gräset. Ett av fåren har fått smak av kräftor och så fort fåret fick tillfälle, tog den en kräfta ur hinken och åt upp den!!!

Att kräftor är en delikatess vet numera, iallafall minst ett får!!

Lyssna till Jenny Zimmerman,Mittuniversitet.

Ta del av länken för att lyssna på Jenny.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=5101904

Jenny Zimmerman, Mittuniversitet, disputerar fredagen 25 maj

Sveriges enda doktorand, Jenny Zimmerman, Mittuniversitet, som forskat om flodkräftor, gör sin disputation fredagen den 25 maj. Det betyder att efter Jenny avslutar sin forskning finns det ingen doktorand i Sverige som forskar om kräftor, varken flod- eller signalkräfta. Mycket konstigt med tanke på hur viktiga kräftor är: för den Svenska traditionen och kulturen, att flodkräftan är en akut hotad art samt att kräftor betingar ett högt kommersiellt pris. Trots detta är det mycket svårt att hitta forskningsanslag till kräftekologi, kräftodling mm. Jag hoppas verkligen att fler Universitet försöker lyfta fram kräftor i sina forskningsutbildningar.

Jennys disputation,  "Flodkräftan i en föränderlig värld - förutsättningar för skötsel" sammanfattas enligt följande pressmeddelande:

Höga vattenflöden negativt för flodkräftan
Vattenflöde och klimat är avgörande faktorer för bestånd av flodkräftor i rinnande vattendrag. Särskilt viktigt är vattenflödet i maj och oktober, höga flöden vid de tillfällena innebär sämre fångster ett par år senare. Det visar en avhandling vid Mittuniversitetet. Under perioden 1963 till och med 1990 samlade Fiskeriverket in data från kräftfisket i älven Ljungan i Västernorrland för att fastställa den ekonomiska skada som fiskerättsägare förorsakades i samband med ett kraftverksbygge. I en avhandling vid Mittuniversitetet har materialet använts för att undersöka vilka faktorer som påverkar kräftfångstens storlek på lång sikt och hur fångsten påverkades av en kraftverksutbyggnad. - Storleken på fångsten påverkades främst av tidigare års fångststorlek; stor fångst föregående år innebar mindre fångst nästa år. Ett milt vinterklimat innebar på lång sikt, sex år, bättre fångster, medan höga vattenflöden under höst och vår, några år före fångsttillfället innebar sämre fångster, säger Jenny Zimmerman, doktorand vid Mittuniversitetet. Större förändringar i flodkräftornas livsmiljö i form av kraftigt reducerade vattenflöden var också negativt för fångsterna. Flodkräftan är akut hotad i Sverige främst på grund av kräftpest. I Ljungan dog beståndet ut i slutet av 90-talet. En återintroduktion har genomförts och flodkräftan finns åter i älven. - Trots att Ljungan ligger i norra kanten av flodkräftans utbredningsområde har kräftorna för närvarande en kroppstillväxt som är nära den maximala som uppmätts, säger Jenny Zimmerman.

Resultaten pekar på ett antal råd för ett hållbart kräftfiske i Ljungan och andra nordliga vattendrag.
• Övervaka stammens utveckling och vattenflödet i maj och oktober.
• Använd övervakningsresultat för att begränsa antalet tillåtna fiskedagar och burar.
• Samla data om fångststorlek och omfattning av fisket. Använd detta för att utvärdera fiskets hållbarhet.
• Stärk stammens uppbyggnad genom att spara reproduktiva honor, inför en storleksgräns på 10 cm och säkra möjligheter till gömslen för mindre kräftor.

 Frågor kan ställas till: Jenny Zimmerman, doktorand, 070-655 11 86, e-post: jenny.zimmerman@miun.se

Tack Jenny för dina forskningsinsatser som vi kan använda oss av för att förvalta och utveckla flodkräftbestånden i framtiden. Vi önskar Jenny lycka till i framtiden och vi håller tummarna att Jenny hittar fler forskningsuppdrag.

Skillnader i produktion i dammar

Har fått ta del av anorlunda produktionssiffor från en person som odlar fisk i dammar i Laos! Odlingen bedrevs under perioden maj 2011 - maj 2012. Dammens vattenyta uppgår till ca 260 m2 med sidorna 12 m * 22 m. Vattendjupet är endast 0.7 meter. Resultatet blev Kattfisk - 166 kg fördelat pa 256 fiskar - medelvikt 0.65 kg - största fisk knappt 5 kg Nilabborre - 31 kg fördelat pa 63 fiskar - medelvikt 0.6kg - största fisk knappt 1 kg Omräknat till hektar så blir produktionen 7400 kg/ha/år!! Man kan inte låta bli att bli lite avundsjuk på dessa produktionssiffror. Vi flodkräftodlare får vara mycket nöjda om vi kan producera 0,5 - 5 matkräftor per m2 dammyta dvs produktionen i en lika stor damm skulle motsvara 130 - 1300 kräftor eller 5 - 50 kg/år. Dammarna här i Sverige bör vattendjupet ligga kring 1,5 - 2,5 m.

Möte om "Kräftskötselområdet Teåker" ikväll, Dalskog

Ikväll kl. 18.30 samlas vi vid Dalskogs vandrarhem för att diskuttera situationen för flodkräftan i Teåkerälvens avrinningsområde. Sedan 2009 finns ”Kräftskötselområde Teåker” och man har satsat mycket pengar på återintroduktion av flodkräftor i systemet efter ett pestutbrott slagit ut beståndet. Hösten 2011 framkom uppgifter om att det skett en illegal utplantering i Örsjön (längst ned i systemet). Nu vet vi hur pesten kom till området 2003. I kväll skall vi försöka få en lägesbeskrivning över situationen i Örsjön, var signalkräftor finns och i vilken omfattning. Kan signalkräftor i egen kräfta sprida sig uppströms i systemet? Hur ser hotbilden ut för flodkräftan uppströms i systemet? Fiskevårdsföreningarna som träffas i kväll är Marsjöns, Teåkerälven, Teåkersjön, Kabbosjön, Örsjön samt fiskerättsägare från Storån/Stampeälven.

Flodkräftodlare och biologisk mångfald

Det är inte bara flodkräftor som trivs i dammarna. Nu råder det full aktivitet och det gäller att klamra sig fast vid en kär vän. Grodor, paddor, Mindre vattensalamander, snok mm. trivs i anslutning till mina dammar Mycket fågel landar i dammarna främst knipor och gräsänder, men även ormvråken gillar att sitta en ett alträd och spana i direkt anslutning till dammarna. Det verkar som om den gillar grodor! Gräsänderna rycker upp fjolårets vattenvegetation som flyter upp på ytan. Med en kratta avlägsnar jag dessa gamla rester för att undvika att det sjunker ned till botten. Mycket organiskt material på botten bidrar till igenslamning och kräver mycket syre vid nedbrytningen. Tack gräsänder för att ni hjälper mig hålla efter dammarna.