Uppgifter om nedgångar i ett signalkräftbestånd i Västmanland

Har via en intressant e-post fått in ytterliggare uppgifter om negångar i ett signalkräftfbestånd, denna gång en sjö i Västmanland.I den aktuella sjön har man under de senaste 10 åren snittat ca 10 kräftor/mjärde och upptagning. I år har snittat legat runt 3 kräftor/mjärde och upptagning. Noteringar uppgiftslämnaren gjorde var att många av mjärdarna var tomma samtidigt som det i flera av mjärdarna fortfarande hade ca 10 kräftor/per mjärde och upptagning. Sammantaget var det en 70% nedgång från en säsong till en annan. Enligt uppgiftslämnaren har ytterliggare två angränsande sjöar uppvisat samma mönster med tydliga nedgångar i signalkräftbeståndet.
Flera som har erfarenheter från årets fiske, både positiva och negativa?

Provfisket i Fjällsjön, Eda kommun

Problemet denna gång var att få tillräckligt med signalkräftor. Flodkräftorna var det inga problem med att få 25 stycken (förövrigt stora) som krävdes för undersökningarna. Fisket skedde i den del av Fjällsjön som tidigare endast hade flodkräftor men vid senaste provfisket i augusti visade det sig att det förekommer signalkräftor även i denna del av sjön. Men det finns inte så mycket signalkräftor som jag först trodde. MEN det syns tydligt var man "flyttat" signalkräftor från de södra delarna av sjön, till den norra. På en begränsad yta utanför en "båtplats" förekommer de på en sträcka av ca 50 m. På resp. sida av "båtplatsen" fick jag endast flodkräftor. Signalkräftorna har därmed inte spridit sig till denna del av sjön av egen kraft utan någon person har flyttat dem hit.I flera av mjärdarna utanför "båtplatsen" fick jag både flod- och signalkräftor. Flodkräftorna var betydlligt större jmf. med signalkräftorna. Sammantaget är 25 flodkräftor och 14 signalkräftor inspritade för vidare leverens till SLU, Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm. Återkommer med resultaten när dessa är färdiga.

Insamling av kräftor i Fjällsjön, Eda kommun

Idag blir det ett återbesök i Fjällsjön, Eda kommun. Dvs den sjö som hyser ett blandbestånd med flod- och signalkräftor. Tillsammans med SLU, sötvattenslaboratoriet Drottningholm och Lennart Edsman i samarbete med Veterinärmedicinska institutet i Oslo skall det samlas in kräftor av båda arter för analyser av förekosmt av kräftpest mm. Nu börjar det bli sent på året med snabbt sjunkande vattentemperaturer vilken kan påveka kräftornas vilja att fångas i mjärdar. Nu är det parningstider, kräftor har därmed annat att tänka på än att äta mört. Resultaten lär dröja ett tag men det kommer onekligen att bli spännande att ta del av resultatet.

Film om kräftans parning

Inte är det många som får möjligheten att "tjuvtitta" på kräftparning, som pågår under september-oktober. Gå in på Kräftmytkrossaren www.krafta.nu, klicka på myter och på myt 7 och vidare på fördjupning så spelas en film om hur kräftor går till väga vid parning.
När ni ända är inne på Kräftmytkrossaren måste ni passa på att avliva en massa myter om kräftor

Kraftig nedgång i en signalkräftsjö i Borlänge kommun

Har fått in uppgifter om en sjö i Dalarna med kraftiga nedgånger i signalkräftbeståndet. Sjön hade fram tills slutet av 1960-talet ett mycket bra bestånd med flodkräftor. Flodkräftbeståndet minskade drastiskt under 1970-talet och och fortsatte så fram till mitten av 1980-talet.Orsaken till nedgången av flodkräftorna är oklart, en förklaring kan vara försurningsproblem. Det fanns, enligt uppgift, ett bestånd med flodkräftor kvar när det 1987 planterades ut signalkräftor ut i sjön. Utplanteringen lyckades, under mitten av 1990-talet hade beståndet utvecklats väl. Toppen på beståndsutvecklingen var under 2001-2002. Tätheter på 30-35 kräftor per mjärde var normalt. Kräftorna var även storvuxna, man hade 12 cm som minimått. På 1000 kräftor fick man ca 300 kräftor >12 cm. Sjön är näringsrik, numera på gränsen till att ha övergödningsproblem.
Efter 2002 påbörjades en sakta negång fram tills 2010, forfarande fick man ibland 10-20 kräftor per mjärde men det var stor skillnad jmf med 2001-2002. Men 2011 skedde det en markant nedgång, i år snittade man 2 signalkräftor per mjärde och natt. På en sträcka fick man 400-500 kräftor 2010 medan man 2011 endast fick 60 kräftor på samma sträcka. Vad har hänt? Detta fenomen händer i allt fler sjöar med signalkräftor utan att man kan förklara det på ett vettigt sätt.
Mycket troligt är kräftpesten med som en orsak till de kraftiga nedgångarna men jmf med flodkräftor dör inte hela beståndet. I detta fall "försvann" uppskattningsvis 75 - 80% av beståndet mellan 2010 och 2011.
Är det någon som har haft liknande problem i sina kräftsjöar, både när det gäller flod- och signalkräftor?

Kommunal förvaltningsplan för "Edelkreps", Norges första

Ta del av ett kommunalt föredömme, Norges första kommunala förvaltningsplan för "Edelkreps". Aurskog – Høland kommune, vilket är en gränskommun till Årjängs kommun, har tagit fram en informativ plan för hur kommunen skall verka för förvaltningen av flodkräftorna inom kommunen. Önsketänket vore att alla kommuner skulle ha en förvaltningsplan för sina flodkräftbestånd som är antagna i kommunfullmäktige. Ta del av "Forvaltningsplan for Edelkreps (Astacus astacus)" Aurskog – Høland kommune via www.astacus.org

Hur mäter man kräftor?

Många gånger hör man olika historier om stora kräftor, vissa över 30 cm stora! Hur stor en kräfta är beror förstås på hur man mäter. På bilden kan du se hur man mäter en kräfta. Mellan ögonen finns en "tagg", mellan denna tagg och den mittersta fliken på stjärten mäter man en kräftas längd. Det är ovanligt att de blir större än 17 cm. Mitt "personbästa" är en flodkräfta på 15, 4 cm. Bara själva klon var 10 cm (leden ej inräknat). Finns någon som kan "bräcka" detta, gärna med bildbevis?