Uppgifter om nedgångar i ett signalkräftbestånd i Västmanland

Har via en intressant e-post fått in ytterliggare uppgifter om negångar i ett signalkräftfbestånd, denna gång en sjö i Västmanland.I den aktuella sjön har man under de senaste 10 åren snittat ca 10 kräftor/mjärde och upptagning. I år har snittat legat runt 3 kräftor/mjärde och upptagning. Noteringar uppgiftslämnaren gjorde var att många av mjärdarna var tomma samtidigt som det i flera av mjärdarna fortfarande hade ca 10 kräftor/per mjärde och upptagning. Sammantaget var det en 70% nedgång från en säsong till en annan. Enligt uppgiftslämnaren har ytterliggare två angränsande sjöar uppvisat samma mönster med tydliga nedgångar i signalkräftbeståndet.
Flera som har erfarenheter från årets fiske, både positiva och negativa?

Provfisket i Fjällsjön, Eda kommun

Problemet denna gång var att få tillräckligt med signalkräftor. Flodkräftorna var det inga problem med att få 25 stycken (förövrigt stora) som krävdes för undersökningarna. Fisket skedde i den del av Fjällsjön som tidigare endast hade flodkräftor men vid senaste provfisket i augusti visade det sig att det förekommer signalkräftor även i denna del av sjön. Men det finns inte så mycket signalkräftor som jag först trodde. MEN det syns tydligt var man "flyttat" signalkräftor från de södra delarna av sjön, till den norra. På en begränsad yta utanför en "båtplats" förekommer de på en sträcka av ca 50 m. På resp. sida av "båtplatsen" fick jag endast flodkräftor. Signalkräftorna har därmed inte spridit sig till denna del av sjön av egen kraft utan någon person har flyttat dem hit.I flera av mjärdarna utanför "båtplatsen" fick jag både flod- och signalkräftor. Flodkräftorna var betydlligt större jmf. med signalkräftorna. Sammantaget är 25 flodkräftor och 14 signalkräftor inspritade för vidare leverens till SLU, Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm. Återkommer med resultaten när dessa är färdiga.

Insamling av kräftor i Fjällsjön, Eda kommun

Idag blir det ett återbesök i Fjällsjön, Eda kommun. Dvs den sjö som hyser ett blandbestånd med flod- och signalkräftor. Tillsammans med SLU, sötvattenslaboratoriet Drottningholm och Lennart Edsman i samarbete med Veterinärmedicinska institutet i Oslo skall det samlas in kräftor av båda arter för analyser av förekosmt av kräftpest mm. Nu börjar det bli sent på året med snabbt sjunkande vattentemperaturer vilken kan påveka kräftornas vilja att fångas i mjärdar. Nu är det parningstider, kräftor har därmed annat att tänka på än att äta mört. Resultaten lär dröja ett tag men det kommer onekligen att bli spännande att ta del av resultatet.

Film om kräftans parning

Inte är det många som får möjligheten att "tjuvtitta" på kräftparning, som pågår under september-oktober. Gå in på Kräftmytkrossaren www.krafta.nu, klicka på myter och på myt 7 och vidare på fördjupning så spelas en film om hur kräftor går till väga vid parning.
När ni ända är inne på Kräftmytkrossaren måste ni passa på att avliva en massa myter om kräftor

Kraftig nedgång i en signalkräftsjö i Borlänge kommun

Har fått in uppgifter om en sjö i Dalarna med kraftiga nedgånger i signalkräftbeståndet. Sjön hade fram tills slutet av 1960-talet ett mycket bra bestånd med flodkräftor. Flodkräftbeståndet minskade drastiskt under 1970-talet och och fortsatte så fram till mitten av 1980-talet.Orsaken till nedgången av flodkräftorna är oklart, en förklaring kan vara försurningsproblem. Det fanns, enligt uppgift, ett bestånd med flodkräftor kvar när det 1987 planterades ut signalkräftor ut i sjön. Utplanteringen lyckades, under mitten av 1990-talet hade beståndet utvecklats väl. Toppen på beståndsutvecklingen var under 2001-2002. Tätheter på 30-35 kräftor per mjärde var normalt. Kräftorna var även storvuxna, man hade 12 cm som minimått. På 1000 kräftor fick man ca 300 kräftor >12 cm. Sjön är näringsrik, numera på gränsen till att ha övergödningsproblem.
Efter 2002 påbörjades en sakta negång fram tills 2010, forfarande fick man ibland 10-20 kräftor per mjärde men det var stor skillnad jmf med 2001-2002. Men 2011 skedde det en markant nedgång, i år snittade man 2 signalkräftor per mjärde och natt. På en sträcka fick man 400-500 kräftor 2010 medan man 2011 endast fick 60 kräftor på samma sträcka. Vad har hänt? Detta fenomen händer i allt fler sjöar med signalkräftor utan att man kan förklara det på ett vettigt sätt.
Mycket troligt är kräftpesten med som en orsak till de kraftiga nedgångarna men jmf med flodkräftor dör inte hela beståndet. I detta fall "försvann" uppskattningsvis 75 - 80% av beståndet mellan 2010 och 2011.
Är det någon som har haft liknande problem i sina kräftsjöar, både när det gäller flod- och signalkräftor?

Kommunal förvaltningsplan för "Edelkreps", Norges första

Ta del av ett kommunalt föredömme, Norges första kommunala förvaltningsplan för "Edelkreps". Aurskog – Høland kommune, vilket är en gränskommun till Årjängs kommun, har tagit fram en informativ plan för hur kommunen skall verka för förvaltningen av flodkräftorna inom kommunen. Önsketänket vore att alla kommuner skulle ha en förvaltningsplan för sina flodkräftbestånd som är antagna i kommunfullmäktige. Ta del av "Forvaltningsplan for Edelkreps (Astacus astacus)" Aurskog – Høland kommune via www.astacus.org

Hur mäter man kräftor?

Många gånger hör man olika historier om stora kräftor, vissa över 30 cm stora! Hur stor en kräfta är beror förstås på hur man mäter. På bilden kan du se hur man mäter en kräfta. Mellan ögonen finns en "tagg", mellan denna tagg och den mittersta fliken på stjärten mäter man en kräftas längd. Det är ovanligt att de blir större än 17 cm. Mitt "personbästa" är en flodkräfta på 15, 4 cm. Bara själva klon var 10 cm (leden ej inräknat). Finns någon som kan "bräcka" detta, gärna med bildbevis?

Fiskutsättningar - ett stort hot mot flodkräftbestånd!!

De flesta känner till att kräftpest kan spridas via fuktiga redskap, båtar, kanoter mm. Detta är dock en mycket teoretisk spridningsväg. Kräftpestens sporer kan överleva i fuktig miljö under några dygn, det krävs dock x antal sporer för att smitta ned ett annat vatten eller t.o.m en flodkräfta. När en fiskutsättning sker släpps ofta 2-5 m2 med vatten ut i den nya lokalen. Detta medför att det är en mycket stor risk för spridning av smittat vatten dvs det finns sporer av kräftpesten i vattentanken med fisk. Det är en rejäl skillnad mellan ett fuktigt redskap eller en badbyxa och 2-5 m2 med vatten!
När kan en fiskodlare garantera att det inte förekommer smittat vatten i tanken med utsättningsfisk? Vet en fiskodlare om det förekommer signalkräftor i anslutning till sin fiskodling? Ifjol planterades Regnbåge i damm för ett Put & Take fiske. I dammen fanns flodkräftor, idag är dessa flodkräftor borta. Högst troligt blev dammen drabbat av pest och att den kom dit via fiskutsättningen. Det finns flera fiskodlingar som tar sitt vatten från sjöar med signalkräftor t ex fiskodlingen i Brattfors, Filipstads kommun, som är en kompensationsanläggning för bl.a Klarälvlax-öring samt Gullspångslax-öring och som drivs av Fortum.
Om ni har ett bestånd med flodkräftor i er sjö/vattendrag och funderar på att plantera ut fisk bör ni noga överväga detta. Är ni minsta osäker på om fiskodlaren kan garantera att det inte förekommer sporer efter kräftpesten i fisksodlingen bör ni avstå fiskutsättningen.

Illegal utplantering av signalkräftor i Örsjö, Melleruds kommun

Nu är det konstaterat, att det förekommer signalkräftor i Örsjö, Melleruds kommun. Misstankarna har funnits under en längre tid. Ett pestutbrott gick genom vattensystemet mellan 2003-2006 upp till Bäckefors. Nu vet vi orsaken till pestutbrottet.
Det olyckliga är att fiskerättsägare uppströms Örsjö i samarbete med Länsstyrelsen i V.a Götaland har genomfört återintroduktion av flodkräftor i systemt. Men än så länge är inte loppet kört på långa vägar. Det finns flera vandringshinder som separerar de olika arterna. Förhoppningsvis skall vi inom kort ha ett informationsmöte i området med berörda fiskerättsägare för att informera om läget och lägga upp strategier.
Dalsland är ännu förskonat mot illegla utplanteringar med signalkräftor, detta var den 12:e enligt vad jag känner till. Någon som vet mer?

Provfiske i Stora Le

Årets provfiske är klart. Ovädret fick väntas ut vilket var ett mycket bra beslut. Stora Le har just nu ett mycket högt vattenstånd men provfisket genomfördes utan störningar. Under 6 år har vi följt signalkräftans naturliga spridning i Stora Le, vid Nössemark. Hittils har vi ansett att signalkräftorna av egen kraft sprider sig norrut i sjön. Mellan 300 - 500 m/år förflyttar sig signalkräftorna längs med strandkanten, oftast är det större hanar som är först på plats. Om signalkräftorna skulle förflytta sig naturlig 300 - 500 m/år skulle det dröja ca 25 år innan signalkräftorna skulle nå Norge (en del av Stora Le går in i Norge). Men det gick fortare än så, någon person har redan ILLEGALT flyttat signalkräftor till Stora Le i Norge. Spridningshastigheten går sakta utan mänsklig påverkan.

Årets fiske resulterade i att vi inte kunde hitta en "front" med signalkräftor. Altså bör någon person flyttat signalkräftor till den lokal vi provfiskade, därmed kan vi inte längre följa en naturlig spridning av signalkräftor i sjön. Jag har ännu inte sammanställt resultatet men liksom fjolåret dominerades fångsten av små signalkräftor. Uppskattningsvis 90% var i storleksintervallet 75 - 90 mm samt att det var betydligt ojämnare fångster i år jämfört med fjolåret.

Uppgifter om mycket bra fångster i ett vattendrag i Dalsland, ett stenkast från en signalkräftsjö

Har fått in uppgifter på mycket goda fångster i ett mindre vattendrag där fiskerättsägarna själva är överraskade av flodkräftans utveckling (har varit påverkad av försurningen tidigare). Ibland blir man fundersam över att folk ofta inte tror att flodkräftor kan utvecklas till väldigt höga tätheter på kort tid. Man har ju alltid hört att det är signalkräftor som växer så fort??

På en liten sträcka med en handfull mjärdar plockar man upp 150 fina flodkräftor vilket var en rejäl ökning från fjolårets fångst. Vilken art har snabbast utveckling??
En konstant fara för detta vattendrag är att den mynnar i en sjö med signalkräftor, det finns dock ännu inte signalkräftor vid åns mynning. Men det har fungerat i ca 20 år och att det fungerat så bra är att ingen idiot till människa har fått för sig att flytta signalkräftora från sjön till det aktuella vattendraget.

För en kräftodlare märks det att det är höst när parningen börjar

Nu har parningen börjat i mina dammar. En "påsättning" har gjorts i fångenskap! Jag brukar ha plastmjärdar ute i mina dammar under längre perioder där kräftor av någon anledning gärna vill gå in i. Trots att jag inte betar dem. Detta är ett bra så att övervaka kräftorna i dammarna i samband med skalbyten, parning mm.
Nu har parningen börjat. Det mycket regnandet har kylt ned vattnet till under 15 grader och då triggas parningen igång. Igår kväll lyfte jag upp en mjärde med en hane och en hona. Och det visade sig att honan var parad. Kolla in bilden.

Vad har hänt i Halmsjön? tidigare känd som Sveriges bästa signalkräftsjö

Har fått in lite färska uppgifter från SLU, Sötvattenslaboratoriet Drottningholm.
Halmsjön, en gång i tiden känd som Sveriges bästa signalkräftsjö. Som mest tog man upp 60 000 signalkräftor (i olika storlekar) per år. Årets fiske gav 22 signalkräftor på 50 mjärdar!!

Träsksjön var den första sjö i Europa där man planterade ut signalkräftor 1960. Som bäst fick man 500-600 kräftor på 50 mjärdar under en natt. Årets fiske gav 4 signalkräftor på 50 mjärdar!!

Var är alla signalkräftor? Varför vill vissa människor illegalt plantera ut och sprida dessa djur i våra vatten när resultatet blir så här?

Dags för det årliga provfisket i Stora Le, Dalsland

Nu är det dags för det årliga provfisket i Stora Le, Dalsland. Där har vi följt en illegal utplantering med signalkräftor sedan 2004. Vi följer signalkräftans naturliga spridning i Stora Le. Oftast är människor involverade i signalkräftans spridning inom en sjö/vattendrag, men i detta fall följer vi en naturlig spridning. Nu avvaktar vi värderrapporter, det skall bli blåsigt i morgon, vilket inte är kul eller enkelt när man är ute på denna stora sjö.

Provfiske i Dalsland

Förra veckan provfiskades två sjöar i Bengtsfors kommun. Tur med vädret hade vi inte, regn och blåst bidrog till två blöta kvällar. Men resultat fick vi. Den ena sjön som gått igenom en stödutplantering under perioden 2002-2007 visade på förekomst av flodkräftor runt hela sjön, vilket var glädjande. Som mest fick vi 7 kräftor i en mjärde. Det tar några år innan beståndsutvecklingen tar fart på allvar, men det kan inte dröja länge förrän man är tillbaks till 1970-talets fångster. Allt ser mycket bra ut, framförallt med att det finns flodkräftor runt hela sjön.
Den andra sjön är en näringsfattig klarvattensjö som har mycket goda bottnar (biotoper) för kräftor. Resultatet blev ca 4 kräftor/natt och mjärde viilket är samma fångster som 2004 då ett provfiske genomfördes senast. Även i denna sjö finns kräftor i hela sjön, däremot har minken härjat ordentligt längs stränderna, skalrester efter kräftor finns lite överallt. Storleken på kräftorna var däremot små, kräftor i storleken 8-9 cm dominerade fångsten. Sammantaget var det två nöjda provfiskerare som lämnade Begtsfors kommun denna gång.

Värdefullt fiske efter flodkräftor i Noret. Vansbro kommun

Det årliga fisket i ån Noret, blir bara bättre och bättre och är faktiskt mycket värdefullt både som en tradition, ger härliga naturupplevelser och inte minst mycket värdefullt rent ekonomiskt. Boende i Dala-Järna socken får efter att löst ett fiskekort fiska flodkräftor under kontrollerade former med begränsat antal mjärdar och att man får ta upp 30 kräftor, resten släpps tillbaks. Arne Östlund räknade att ca 10 000 st flodkräftor fiskades upp totalt under en natt. Huvuddelen var stora kräftor. Räknar man att det går ca 20 st per kg ger detta ca 500 kg. Värdet på 1 kg flodkräftor uppskattas till ca 500:-/kg. Under en natt fångades flodkräftor till ett värde av ca 250 000 kr. Inte illa med tanke på att kräftorna var borta i slutet av 1990-talet. Att en illegal utplantering med signalkräftor är ett struntproblem kan väl avfärdas när man tar del av ovan nämnda siffror. Då avser dessa siffror endast fisket för i år och under en natt. Noret är ett värdefullt vattendrag!

Provfiske efter flodkräftor i Dalsland

Nu är vi klara med provfisken i Värmland och Dalarna. Återstår tre provfisken i Dalsland närmare bestämt i Bengtsfors kommun. Den första sjön är en uppföljning av ett större utplanterings projekt. Fvof, astacus projektet och länsstyrelsen satsade ca 300 000 kronor under ca 5 år. Blir väldigt spännande att se detta resultat. Den andra sjön avser uppföljning av tidigare provfisken,det senaste genomfördes 2002. Då hade sjön ett mycket bra bestånd med flodkräftor. Nu håller vi tummarna att vi inte regnar bort i morgon. Återkommer med resultat.

Provfiske i Gösjön, Vansbro kommun

Nu har vi provfiskat Gösjön med ca 100 mjärdar. Ingen signalkräfta fångades. Detta är ett praktexempel på vad illegala utplanteringar med signalkräftor ställer till med. För det första överlever inte signalkräftorna samtidigt som de slog ut ett väldigt bra bestånd med flodkräftor i sjöns utlopp, Gönan. Nu står man där med ett system som saknar kräftor. Det var nog inte detta personen ifråga tänkte när han/hon planterade ut signalkräftorna. En otroligt korkad och dyr handling som personen i fråga genomförde. Skall man räkna på värdet av de tusentals flodkräftor som dog i pestutbrottet, orsakat av den illegala utplanteringen, uppgår detta till 100 000-tals kronor troligen miljonbelopp.