Nytt Kräftskötselområde är bildat

I gårkväll samlades 7 eldsjälar från Helgesjöns vänner och Skillingmarks fvof för genomgång av "Kräftskötselområdet Helgesjön/Bodaälven" samt dess förvaltningsplan. Inga ytterliggare synpunkter framlades utan det blev godkänt. Efter smärre justeringar kommer den att läggas ut på www.astacus.org. Som extra bonus har Helgesjöns Vänner och Skillingmarks fvof beviljats medel för stödutplanteringar under 2012.

Möte om flodkräftor i Skillingmark tors 26 april, Eda kommun

Nu på torsdag skall utkastet för "Kräftskötselområdet Helgesjön/Bodaälven" presenteras för föreningnen Helgesjöns vänner, Skillingmarks fvof och dess fiskerättsägare samt övriga intresserade. I bygden finns ett stort engagemang för att skapa ett attraktivt fiske efter flodkräftor, därmed har vi tillsammans tagit fram en förvaltningsplan för att utveckla och bevara flodkräftan. Mötet äger rum tordagen 26 april kl. 19.00 vid "Spinnhjulet" i Skililngmark, Eda kommun.

Var försiktig med kavledun i en kräftdamm

Kaveldun är en av de växter som snabbt etableras i en damm. De utvecklar en enorm rotmassa som inom några år "äter" upp dammytan. Visst kaveldunets rotsystem medför till goda gömslen för t ex yngel samt ett bra skafferi. Men de växer snabbt och redan efter några få år måste man ta hjälp av en grävskopa för att avlägsna rotsystemen. När jag anlade mina dammar slog kaveldun snabbt rot. På bara några få dagar skjuter de ca 0,5 m höga skott. Jag plockade bort alla skott så fort jag såg dem, nu är dammaran 5 år och numera är det sällan som kavledun slår rot och än så länge har jag inte kaveldun i mina dammar.

Det är inte bara enbart kräftor som trivs i dammarna under denna årstid, nu är det fullt pådrag med ljudligt "kurrande".

Nu har honorna börjat röra på sig i mina dammar

När isen släpper sitt grepp om dammarna brukar jag lägga ut några "Agustmjärdar" (blåa), dessa är rymningssäkra. Anledningen till varför jag lägger ut mjärdarna är för att fånga honor och se hur romen klarat vintern. Om honorna har sin rom kvar och verkar vara vid bra kondition är detta ett tecken på att de klarat vinterns påfrestningar och att de kan bli en bra föryngring.

När isen släpper sitt grepp och solen börjar värma vattnet i dammen söker sig de rombärande honorna mot grundare och varmare partier. Anledningen till detta förfarande är att ju varmare vattnet är desto snabbare sker kläckning. Ju tidigare på våren/sommaren rommen kläcks desto längre blir ynglets tillväxtsäsong.

I mina dammar släppte isen i slutet av mars i samband med ”värmeböljan” men sedan har det varit kyligt väder och en av dammaran återfrös. Fyra mjärdar lade jag ut för drygt en vecka sedan. Jag placerade dem endast på 0,5 m djup strandnära. De första dagarna var det endast grodor som lyckades hitta in i mjärdarna. Men igår hade 14 flodkräftor gått in i mjärdarna varav 12 var rombärnade honor och två hanar samt en groda. Nu har de börjat röra på sig på allvar. Alla honor utom en hade fina ”romklaser” vilket tyder på att honorna klarat sig mycket bra under den gångna vintern.





Bilden till vänster visar en hona som varit "stressad" under vintern, hon har plockat av sig romkornen eller blivit utsatt för en störning i samband med romsättningen i november. Honan till höger har däremot mycket fin och välutvecklad rom. Obs ni man kan fortfarande se resterna efter hanens spermiekapslar i anslutning till honans könsöppningar.

Flodkräftan borde leva i "saltvatten"

Sitter och väntar på besked från Havs och Vattenmyndigheten ang. de medel vi sökt för att jobba vidare med flodkräftorna. Det har sökts betydligt mer medel än vad som finns tillgängligt.

Ser med avundsjuka ögon på en notis i dagens NWT där det framgår att EU satsar 23 miljoner kronor i ett internationellt forskningsprojekt om "havskräftor" med bland annat svenskt deltagande i form av Göteborgs universitet samt yrkesfiskare från Halland och Bohuslän. Fokus kommer att ligga på utveckling av agn och burar men också metoder för odling av små havskräftor. 5 miljoner kommer att användas av Göteborgs universitet.

Flodkräftan är på väg att utrotas och ändå är det hemskt svårt att hitta medel för att stävja detta. Hade flodkräftan levt i havet verkar det som om det hade satsas betydligt mer medel på att rädda arten från utrotning.

GLAD PÅSK

Varför inte lite kokta flodkräftor till Påsk buffén??

Nyhetsbrev nr 2. Bevara och utveckla flodkräftan

Nyhetsbrev nr 2 har under mars månad skickats till fvof, kommuner, länsstyrelser i Dalarna, V.a Götaland och Värmland samt HAV och SLU. Ta del av Nyhetsbrevet via länken nedan.


http://www.astacus.org/Nyhetsbrev%20nr%202%20mars%202012.pdf

Spännande tider för en kräftodlare!

Nu har isen gått från mina dammar. Det är alltid spännande denna årstid när isen släpper sitt tag och man kan lyfta upp sumpen med flodkräftor för att se om de överlevt vintern. I höstas "offrade" jag en liten hane och stängde in honom i en sump med en "näve" med al löv. Jag placerade sumpen strandnära (av den enkla anledningen att jag inte hade ett längre snöre just då). Vissa år blir sumpen "platt" pga. av trycket från isen.

Hanen var vid gott humör efter att varit instängd i ca 5 månader.

Givetvis skall sumpen ligga i dammens djupaste partier och inte strandnära för säkraste resultat. Anledningen till varför man sumpar kräftor är för se hur syrehalten varit under vintern. Har det varit syrebrist dör kräftorna. Sumpningarna kan ses som ett biologiskt mätinstrument för överlevnaden under vinterhalvåret. En annan metod är att titta på de rombärande honorna. Ser rommen bra ut har honan haft en behaglig vinter. Har honan få romkorn eller är död har det varit ogynnsamma förhållanden och honorna varit stressade. Honorna plockar ofta av sig rommen när de stressas.

Lite resultat från ett bra flodkräftvatten 2011

Ett av sveriges tätaste bestånd med flodkräftor finns i ett litet vattendrag i Årjängs kommun. På 2 timmar under en kväll i august 2011 fiskade man med 7 plastmjärdar. Under denna korta tid fångade de 250 flodkräftor vilket ger ca 34 kräftor/mjärde. 1/3 av kräftor var under 9 cm. Med tanke på att det är ett resultat av ett utplanteringsprojekt från 1990-talet är man mer än nöjda.

250 kräftor med 7 mjärdar på 2 timmar, det är ett bra resultat det!

Ny förekomst av flodkräftor i Värmland

Har fått in uppgifter om en sjö i mellersta Värmland som har fått ett bestånd med flodkräftor. Fvof har hittat flodkräftor vid flera lokaler i sjön. Hur dessa har kommit till sjön har man ingen aning om. Det man vet är att utplanteringar med flodkräftor genomfördes under 1940-talet. Sedan dess har man inte sett röken av en kräfta förrän sommaren 2011.

Förhoppningsvis kan provfisken genomföras till hösten för vidare uppföljningar. Förövrigt är denna sjö den högst belägna i Värmland där det förekommer flodkräftor - kan det vara en effekt av det varmara klimatet? Sjön är belägen på > 290 m.ö.h.