Biotopvård i Stävresjön, Västmanland

Stävresjön ligger ca 3 mil norr om Västerås. Sedan några åt tillbaks pågår ett LONA-projekt där man bl.a. skall återskapa lämpliga kräftbottnar. Stävresjön är påverkad av eutrofiering dvs sjön tar emot stora mängder av bl.a. fosfor och kväve, vilket medfört att sjön periodvis blir drabbad av syrgasbrist på djupbottnar och igenväxning.

Stävresjön var förr känd för sitt goda bestånd med flodkräftor men beståndet har successivt minskat och numera får man endast kräftor i vissa delar av sjön. En av anledningarna är att sten/ler/hårdbottnar som förr hyste stora mängder med kräftor är igenväxta och/eller igenslammade. Projektet arbetar delvis med att minska närigsläckaget till sjön men även till att på utpekade lokaler i sjön rensa bottnarna från slamm/växtlighet och tillföra dessa sten mm (skapa bohålor och gömslen). De bottnar som som sugits rena från slam (se bilder nedan) har kräftor redan tagit i anspråk. Ännu inga stora tätheter men jämfört innan projektet startade, kan man fiska på kräftorna i dessa ytor. Med andra ord kan man skapa bra kräftvatten med biotopvård. Mycket arbete återstår dock i Stävresjön men resultaten tyder på att projektet är på rätt väg.

Slamsugning, slammet pumpas upp på land.

Närbild på "slammsugen"

Biotopvård i Stävresjön med utkörning av stor sten

Årets kräftfiske i Noret, Vansbro kommun, blev en succé

Årets kräftfiske i vattendraget Noret, Vansbro kommun, blev riktigt bra. Man sålde 140 kräftfiskekort som tillåter att man får fiska med 5 mjärdar och fiska upp max 30 kräftor som är större än 10 cm. Man fiskar på en sträcka av ca 5 km.

Samtaliga 140 fiskare uppfyllde sin kvot om 30 kräftor > 10 cm, resten släpptes tillbaks. Totalt fiskades 4200 stycken kräftor upp ur Noret. Om vi utgår från att medellängden av de fångade kräftorna uppgick till 11 cm, som väger ca 40 g gav detta 168 kg flodkräftor. Värdet av den de fångade kräftorna kan uppskattas till ca 85 000 kr vid en försäljning. Noret är med andra ord mycket värdefullt.

Nu var faktiskt fångsterna så pass bra att mer eller mindra alla fick mer än de 30 tillåtna, vissa fick 150 kräftor vilket ger resultatet 30 kräftor per bur och natt.

Arne Östlund var mycket nöjd med årets aktivitet och det blev en stor och uppskattad folkfest för befolkningen i byggden. Ett mycket bra arbetssätt för att bevara och utveckla flodkräftan.

Noret mynnar i Daläven vilket har signalkräftor. Signalkräftorna kan dock inte av egen kraft vandra upp i Noret pga av en kraftverksdamm i direktanslutning till Norets mynning i Dalälven. Hur nära signalkräftorna är Norets mynning är oklart, ett provfiske med 25 mjärdar nedströms Norets mynning gav 0 signalkräftor. BRA för Noret.

Det arbete Arne Östlund m fl.  lägger ned på att arrangera ett kräftfiske för ortsbefolkning kring Noret är en mycket bra arbetsmetod för att hindra att någon "idiot" flyttar signalkräftor in i Norets avrinnigsområde dvs förbi kraftstationen. Det finns ingen bland ortsbefolkningen som vill få denna kräftkväll förstörd pga att en vettvilling förstör för dem. Nu är hela byn engagerad och bevakar sitt vatten och sprider information om flodkräftan och dess möjligheter.

Skillnanden på "parningsmogna honor" och icke "parningsmogna honar"

En bit in i augusti framträder slemkörtlarna på de honor som kommer att "sätta" rom kommande höst. Beroende på vattentemperatur, näringstillgång mm avgör en hona om hon hinner bli redo för parning innan september/oktober eller om hon väjler att lägga sin energi på tillväxt. När man fiskar på sina kräftor och man värnar om honorna kan man med fördel välja att släppa tillbaks de honor som visar tecken på att de är "parningsmogna" kommer att para sig senare på hösten. Andra honor kommer att vänta minst ett år innan de kommer att para sig.

Honan till vänster i bild visar tydliga tecken på att hon är redo för parning. De gulvita slemkörtlarna på stjärtens sidoflikar. Mellan körtlarna framträder även ett vitt sekret. Honan till höger i bild har inga synliga slemkörtlar, denna hona har nyligen bytt skal och satsat sin energi på detta. Kräftorna på bilden är fångade i Dalarna 7 september 2012.

Kräftprat i Fredriksberg

På torsdagskväll blir det kräftprat i Fredriksberg med Säfsens fvof. De har ett stort intresse med att utveckla flodkräftorna inom sitt område.

Två dagars inventering med vattenkikare

Har de två senaste dagarna inventerat förekomst av flodkräftor med vattenkikare. Den ena inventeringen gällde ett vattendrag i Eda kommun där man tidigare genomfört ett standardiserat provfiske med mjärdar och inte fått en enda kräfta trots att man påträffat kräftor 2011. I samma system genomfördes tidigare i år ett stort utplanteringsprojekt med flodkräftor. Man blev förståss oroliga över vad som hänt. Men med vattenkikaren kunde jag konstatera att flodkräftorna finns kvar och var pigga och livliga. Det finns ännu inga stora mängder men de finns kvar, förhoppningsvis kommer beståndet öka betydligt under de kommande åren. Med detta vill jag poängtera att vanliga provfisken kan ge missvisande information om förekomst av kräftor, framförallt när det gäller flodkräftor. Ibland är flodkräftorna helt enkelt inte "hungriga" och vill därmed inte gå in i en mjärde. Med en vattenkikare kan man med ett vant öga hitta kräftor i alla storlekar, allt från årsynglet upp till "pensionärerna".


Väldigt fina miljöer för både kräftor och öring i det aktuella vattendraget men det är förvånansvärt klent bestånd av båda arterna. Trolig orsak är flottledsrensningar som genomfördes i stor skala under 1950-talet. Dvs stor sten mm ligger på land istället för i vattendraget.

Det andra området som inventerades var bl.a inflödet till Vålungen, Säffle kommun.  För några år sedan genomfördes ett utplanteringsprojekt i ett samarbete mellan V.a Långseruds fvof, Länsstyrelsen i Värmland och Hushållningssällskapet i Värmland med att plantera ut flodkräftor bl.a vid en lokal i sjön Vålungen. 2011 framkom det uppgifter att någon illegalt planterat ut signalkräftor nedströms utloppet ut Vålungen dock nedströms ett definitivt vandringshinder. Man blev förstås mycket orolig om något "ljushuvud" även olagligen planterat ut signaler direkt i sjön Vålungen och på så sätt äventyra återintroduktionen.

Ett provfiske 2012 med totalt 21 mjärdar fördelat i Vålungen påvisade på noll kräftor. Ett fåtal mjärdar placerades även i direkt anslutning till den lokal där återintrodkutionen genomfördes. Hade utplanteringen förstörts pga av att en människa illegalt planterat ut signalkräftor i Vålungen?

Med vattenkikaren börjde jag leta flodkräftor, inte trevligt att ha hål i vadarbyxorna denna årstid. Men det kvittar när man hittar flodkräftor. Jag hittade flodkräftor på samtliga utsättningslokaler vilket var mycket glädjande.

2013 bör man dock genomföra ett provfiske med 80-100 mjärder i de nedre delarna av Vålungen för att undersöka om någon planterat ut signaler direkt i sjön samt följa signalkräftans nedströms Vålungens utlopp. Men i dagsläget (om signalerna är nedströms vandringshindret) kan inte dessa påverka beståndet med flodkräftor i de övre delarna av Vålungen.



Årsyngel av en flodkräftor. Återintroduktionen skedde mellan 2008-2010 med utplantering av yngel. Nu sker reproduktion på i lokalen, den största kräftan som hittades var en hona på ca 10 cm.

Med en vattenkikare kan man även hitta spår efter kräftor, i detta fall ett bohål. Då vet man att kräftorna finns på plats men inte vill visa sig.
 



En "rejält" parad hona



En hona som varit instäng med två hanar i en Augustmjärde i mina dammar. Troligen har båda hanarna "betäkt" honan med tanke på den rikliga tillgången på spermatoforer. Om ni tittar på honans stjärtflik ser man att det finns två specifika områden som hanarna placerat spermierna. När honan, om några veckor, skall "klämma" ut rommen lägger hon sig på rygg och viker ihop stjärten. Om ni tittar noga kan ni se honans könsöppning vid det tredje benparet (nedifrån räknat).  När honan viker ihop stjärten kommer de två områdena med spermierna i direktkontakt med honans könsöppning.

När rommen kommer i kontakt med spermierna blir  rommend befruktad. Under perioden honan klämmer ut rommen och fram tills rommen stelnat (ca 1 vecka) och fäst ordentligt under honans stjärt är hon mycket känslig för olika störningar. Tex om honan i detta skede blir skrämd av en fisk, mink, en annan kräfta mm. och slår med stjärten för att fly kan rommen lossna från honan. Rommen överlever inte om den lossnar från honan.



Ca 12 000 besökare under två dagar....

Men kanske inte riktigt alla besökte vår monter. men många var det. Mycket "kräftprat" blev det. Jag och Eva pratade kräftor från kl. 10.00 till 17.00 mer eller mindre konstant under lördagen och mellan 15.00 till 17.00 under fredagen. Våra två akvarier med flodkräftor fångade stor uppmärksamhet. Många modiga barn fick chansen att klappa en flodkräfta på ryggen och till deras stora förtjusning blev det än roligare när en kräfta fick ett rejält tag på våra fingrar.



En nyfiken ung herre som tittar på flodkräftorna

 Vi sålde ca 10 kr flodkräftor, dessa var mycket goda och uppskattade. Kommentarerna på smaken var bl.a "nu kan man inte äta andra kräftor efter att smakat på "äkta" kräftor dvs flodkräftor" eller "flodkräftor har jag inte ätit på 60 år!".  Flera ville ha kontaktuppgifter på odlaren, dvs Sjönnebolskräftan. Planeringen inför kräftskivan 2013 är redan igång hos vissa.


Eva redo att sälja flodkräftor

Vi har fått se hur vissa äter kräftor för första gången. En person åt en flodkräfta som om det vore en "varm korv" med skalet på!! Det var en lite annorlunda upplevelse.

Många av kommentarerna var "Tänk så mycket flodkräftor vi fiskade när jag var liten (ofta 40-talister), det fanns hur mycket som helst", och nu är de borta eller att det numera finns signalkräftor.

En annan kommentar var "Vi har fiskat kräftor i Vättern, är det flodkräftor vi fiskat?" Vissa har ingen aning om att det finns två olika arter! Hur vanligt är det att många av dessa "kräftor" hamnat i andra sjöar eller vattendrag i tron att det bara finns en art!.

Andra kommentarer var att "oj vad kul, jag har inte sett en flodkräfta sedan jag var liten", personerna var ofta mellan 60 - 80 år!

Nöjda är vi efter helgen, mycket informationsmaterial har vi fått dela ut och pratat med många människor i olika åldrar. Hur många gånger vi har sagt att "Den absolut största hotet mot flodkräftorna är människor som flyttar signalkräftor mellan olika vatten" har vi ingen aning om, men många gånger blev det. Glädjande nog var det många som var intresserade av att fråga om varför man skall äta flodkräftor och på sätt vara med att att hindra flodkräftan från utrotning.



Eva  visar en "levande flodkräfta".