Naturligt vandringshinder stoppade kräftpesten

Under perioden 2002 - 2006 pågick ett pestutbrott i ett vattendrag med tillhörande sjöar, beläget i Dalsland. 2006 var huvudflödets alla vatten drabbade av kräftpest vilket medförde att alla flodkräftor dog ut. Men källflödet klarade sig undan kräftpesten tack vare en stor kraftverksdam. Ytterligare ett mindre vattendrag som mynnade i huvudfåren överlevde pestens framfart. På bilderna nedan kan ni se ett naturligt vandringhinder som är knappt 2 m högt där pesten stoppade. Smittan kunde inte av egen kraft passera förbi detta hinder.



Naturliga vandringshindret som stoppade ett akut utbrott med kräftpest 2002.



Ovanför finns ett mycket bra bestånd med flodkräftor, trots bäckens litenhet (ca 1,5 m bred) . Kräftorna var framma och sökte föda mitt på blanka dagen. Nedanför fallet finns återigen flodkräftor. Flodkräftorna har spridit sig av egen kraft och finns numera även i huvudflödet, dock ännu lokalt. När kräftor sprider sig av egen kraft tar det många år i anspråkt innan de etablerat hela sträckan. I huvudflödet pågår sedan tre år ett projekt mellan fiskerättsägare, fvof och Länsstyrelsn i V:a Götaland med att återintroducera flodkräftorna.



Vattenkikare är ett utmärkt redskap för att leta efter kräftor, framförallt små kräftor



Uppföljning av en illegal utsättning med signalkräftor efter ca 15 år

Sedan ca 15 år sedan finns det illegalt utplanterade signalkräftor i Högsäterälven, Skillingmark, Eda kommun, ca 700 m från Norska gränsen. Utplanteringsplatsen var vid en träbro ca 100 m uppströms mynningen i Nordsjön. Signalkräftorna har vi tillsammans med norrmän följt noggrant under flertalet år och fiskerättsägare har lagt ned mycket tid på att försöka fiska bort signalkräftorna. Elfisken, provfisken och dykinventeringar har varit några åtgärder. På den norska sidan fanns tills för 3 år sedan ett av Norges bästa flodkräftvatten. Det har sumpats flodkräftor i anslutning till träbron.

Under perioden 2005 - 2009 följde vi utvecklingen noga. Bl. a anlades Nordens (Världens) första vandringshinder för kräftor i Högsäterälven, som bekostades av norska medel och anlades på svensk mark - ett unikt sammarbetsprojekt. Norrmännen ville till varje pris hindra att signalkräftor skulle kunna vandra in i Norge av egen kraft.

Under perioden 2005 - 2009 ökade inte signalkräftorna i antal, totalt fiskades det upp ca 100 - 150 signalkräftor under fyra år. De spreds sig väldigt lite, uppströms vandrade de endast 50 - 75 m och nedströms gick de ca 200 m nedströms och ut till en lokal i Nordsjön ( i nära anslutning till Högsäterälvens mynning).

Sedan 2009 har det inte gjorts några provfisken för att följa upp beståndsutvecklingen. Under veckan genomfördes ett provfiske för att undersöka om signalkräftorna spridit sig och ökat i antal. 60 mjärdar placerades i älven och i Nordsjön i anslutning till de platser där man påträffat signalkräftor tidigare.

Resultatet blev NOLL kräftor i älven och SEX kräftor vid en lokal i Nordsjön där de påträffats tidigare. Men andra ord har det inte hänt mycket överhuvudtaget, man hoppas att singalkräftorna skall dö ut och att flodkräftorna återigen kan återintroduceras.

Bra resultat i provfisken, Vänersborg

I närheten av Vänersborg har SLU provfiskat en sjö med flodkräftor sedan 2006. Årets provfiske har aldrig haft bättre fångster. I år snittade man ca 6 kräftor per mjärde och natt vid ett standardiserat provfiske. Tidigare fisken har varierat, men snittat på ca 3 kräftor per mjärde och natt.

Inte bara minken som dödar kräftor i dammarna!

När jag för en vecka sedan fiskade kräftor i mina dammar blev jag lite fundersam över varför jag inte fick fler kräftor, jag har ju sett mycket kräftor under hela sommaren, trots minkens framfart. I de mjärdar jag placerade på 2-3 m djup (maxdjupet i mina dammar) fick jag inte en enda kräfta! Det är ju på dessa djup minkens jakteffektivitet minskar betydligt vilket borde resultera i att det finns fler kräftor i detta djupintervall.

Igår kväll fick jag förklaringen.

Mina dammar är beroende av regnvatten för genomströmning och syresättning. Detta har ju inte varit något problem under sommaren efter allt regnanade. Men sedan två veckor tillbaks har det varit lite torrare vilket medfört att dammarna inte fått något nytt vatten. Vattenståndet i dammarna har sjunkit. Efter att ha haft mjärdar ute på de djupare delarna under en vecka hade två kräftor irrat sig in i två mjärdar. Dessa hade nyligen dött, högst troligt pga syrebrist. När kräftor blir instängda i mjärdar blir se stressade vilket kan medfört att de var ännu känsligare mot låga syrgasvärden, jämför oss människor när vi börjar hyperventilera vid stress. Den ena kräftan var dessutom påverkad av porslinsjukan vilken påverkade stressen än mer.

Ett minne ploppade upp i bakhuvudet från 1997, då jag besökte en kräftodlare i Småland (förvisso signalkräftor). När han skulle fiska kräftor inför avsalu syresatta han dammarna. Kräftorna blev då piggare och var välvilliga att gå in i mjärdarna. Om han inte syresatta dammarna blev kräftorna slöa och ville inte gå in i mjärdarna. Återigen, syret är helt avgörande för en bra produktion i dammarna. Detta fenomen kan förstås drabba sjöar. Framförallt sjöar med övergödningsproblem.

Problem med syresättningen är jag väl medveten om men liksom besöket av mink blev "problemställningen" återigen påtagligt. Två ständiga problem för kräftodlaren.

För att öka överlevnad och produktion i mina dammar måste jag se till att cirkulera vattnet i dammarna för syresättning. Fick ett tips av en "kräftodlare" i Sunnen som använt en "eldriven båtmotor" som gått konstant i tre år i dammen och fungerat utmärkt. El måste fårstås vara inom räckhåll. 

Bilder. Döda kräftor som högst troligt dött pga av syrgasbrist. Bilden längst ned kan man se den "Porslinsvita" stjärten.

Flodkräftorna går bra i Dalsland!

Yterliggare positiva rapporter kommer in från Dalsland. I ett vattendrag i västra Dalsland var man mycket nöjda med beståndsutvecklingen 2011. 2012 är man än nöjdare, man snittar 20 kräftor per mjärde och natt.Kräftorna finns numera i hela vattendraget. Förvisso en hel del små kräftor, vilket brukar vara ett vanligt fenomen i rinnande näringsfattiga vattendrag vid höga täther.

I en sjö där man planterade ut yngel (ca 1,5 - 2,0 cm), se bilden, med flodkräftor för tre år sedan börjar man nu se att flodkräftorna sakta börjar öka i antal. Inga stora ökningar i antal men det beror oftast på hur mycket pengar man satsat på utplanteringen. Nu har man provfiskat och fångat flodkräftor i storleksintervallet 8 - 11 cm. Flodkräftorna växer sålunda fort. Dessa kräftor har troligen ynglat av sig 2011 och kommer att yngla av sig även i år.

Provfiske på blandbeståndet i Fjällsjön, Eda kommun

Praktikanten Daniel "Nisseman" Nilsson" från KY-utbildning vid Forshaga Akademin och jag har varit och provfiskat Fjällsjön, Eda kommun. Sedan början av 2000-talet vet man att det förekommer signalkräftor i sjön, illegalt utplanterade. I Fjällsjön har ett bestånd med flodkräftor överlevt "försurningesepoken" under 1970-1980-talet. Ingen visste att det förekom flodkräftor i Fjällsjön fram tills 2005 då ett provfiske kunde konstatera att det fanns både flodkräftor och signalkräftor i Fjällsjön. 2011 genomfördes ett provfiske vilket visade att flodkräftorna fortfarande levde. I år ville vi göra en uppföljning fjolårets provfiske för att undersöka om flodkräftorna fortfarande lever.

Jodå, flodkräftorna lever fortfarande, varje år tror vi att flodkräftor dött ut pga av kräftpest men utbrottet har än så länge uteblivit. Ifjol skickade vi både flodkräftor och signalkräftor på analys (skall ingå i ett forskningsprojekt) men ännu inte erhållit svar. Sedan tidigare har man via en analys påvisat att det förekommit kräftpest på en signalkräfta som skickades på analys till "Veterinärmedicinska institutet i Oslo".

Unika bilder, flod- och signalkräftor fångade i en och samma mjärde

Förhoppningsvis kan man upprepa årets provfiske 2013 för att följa beståndsutvecklingen.

Fiskat kräftor i mina dammar

Minken har gått hårt år mina dammar, fick upp 95 kräftor varav drygt hälften fick gå tillbaks. Kommer att prova mer lite längre fram. Minken har, som jag sett skalrester efter, tagit ca 150 kräftor varav merparten är stora kräftor. Dessa hade varit trevligare att koka.

Ganska trevligt att ha egna dammar och att kunna fiska kräftor när man får lust med det. Denna gång passade det extra bra eftersom det på lördagen var kräftkalas hos grannarna. Det var kinesiska kräftor som dominerade på borden vilket medförde att jag fick äta mina flodkräftor i smyg för att undvika "kräftrån". Himmelskt goda är de alla fall, flodkräftorna alltså.

Enda gången jag tar mig tid framför spisen är när kräktkoket skall ske. På bilden ovan har jag just genomfört ett "dökok", där jag under ca 1 minut "stormkokat" kräftorna i en kastrull med enbart salt. Smuts, rester efer betesfisken och "skräp" på kräftorna släpper och hamnar i "dövattnet". Därefter för jag över kräftorna i en annan kastrull med önskad kryddning. Om ni luktar på det kvarvarande "dövattnet" (kräftlagen) förstår man varför man oftast har ont i huvudet dagen efter ett kräftkalas.

Nu börjar muntlilga rapporter trilla in om kräftfisken

Nu när kräftpremiären passerat och flera har gjort sina kräftfisken börjar muntliga rapporter trilla in. Även om risken finns att jag är opartiskt, så är de rapporter jag fått in från de som fiskar flodkräftor, mycket positiva. Bra, mycket bra eller bättre än på flera år är de vanligaste kommentarerna samt att flodkräftorna börjar ta sig även i sjöar där de aldrig har funnits, inte ens före pestens tid - KUL.

De få rapporter jag fått in från signalkräftor uppges vara mycket dåliga resultat. T ex från Fryken (Värmland) har de uppgifter jag fått att man fått mycket dåligt jämfört med tidigare.

Någon som har andra erfarenheter att delge oss???

Elfiske på kräftor!

Tillsammans med SLU, Erik Degerman har vi under flera år försökt utveckla en metodik för populationsberäkningar på flodkräftor med hjälp av elfiske. Även i år har vi varit ute i fält och prövat olika metoder, nu närmast väntar en utvärdering av fältarbetet.

Flodkräftorna borta i Kölaälven och Rinnan, Eda kommun

I år var det tänkt att börja skörda frukterna efter att Yxesjöarnas fvof i nära samarbete med Eda kommun drivit LONA-projektet Kräftstigen. En stor del av projektet var att återskapa den tidigare så uppskattade kräftfisket i Rinnen och Kölaälven. Kräftorna försvann 2003 och man ville så snabbt som möjligt få tillbaks flodkräftorna.

2007 påbörjades projektet med att bl.a återintroducera flodkräftor i Kölaälven och i Rinnan. Mycket ideell kraft har lagts ned i projektet av fvof. Eda kommun har lagt ned åtskilliga timmar i form av arbetskraft för konkreta åtgärder. Nu är kräftorna borta, högst troligt orsakat av kräftpest. Men eftersom man inte hittat döda kräftor har det inte kunnat analyserats. Hur smittan komm till området vet man idag inte.
Läs mer i reportaget från NWT http://www.nwt.se/eda/article1150312.ece

Fler artiklar om kräftor

Aftonbladet hade en mycket bra reportage i papperstidningen den 8 augusti. Tyvärr måste man vara "Pluskund" för att ladda ned artikeln http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15228667.ab?teaser=true

KRÄFTPTEMIÄR, var det förr denna dag

Numera finns det tyvärr ingen premiär vilket är väldigt tråkigt. Men på många ställen lever den ändå kvar. Även om det inte finns något regelverk sedan 1994. Idag skall jag på ett tråkigt uppdrag. Det verkar som flodkräftoena försvunnit i ett vattendrag. Återkommer om detta.

WWF i Sydsvenskan

WWF fortsätter med rött ljus på flodkräftan, utan att förstå sammananget. Läs artikel i Sydsvenskan.

http://www.sydsvenskan.se/Pages/ArticlePage.aspx?id=647397&epslanguage=sv

Rapporter om bra fiske på flodkräftor

Nu börjar det trilla in lite uppgifter om årets kräftfiske.

En uppgift som kom in var i samband med avslöjandet av ett tjuvfiske i ett vatten som relativt nyligen genomfört en återintroduktion med flodkräftor. I några av mjärdarna fick man 25- 30 kräftor per mjärde.

Några provfisken i Dalsland visade på relativt god förekomst av flodkräftor i vatten man trodde att de fösvunnit ur. I början på 2000-talet pestförklarades uppströmsligande vatten. Fortfarande förekommer flodkräftor nedströms i systemet.

Ett annat vatten i Värmland hade man kommit upp i 20 kräftor i en mjärde, beståndet ökar successivt.

- kul med positiva uppgifter

Har ni resultat från era kräftfisken får ni hemskt gärna höra av er till mig.

WWF:s rött ljus på flodkräftan märks nu i media

Som jag bloggat om tidigare har jag varit upprörd på WWF:s felaktiga bedömning i deras konsumentguide av att de satt rött ljus på flodkräfta. Dvs WWF anser att man inte skall fiska på flodkräftor eftersom de är "Akut hotade".  WWF har totalt missuppfattat flodkräftans hotbild och motverkar vårt arbete med att bevara och utveckla flodkräftbestånden i Sverige. I D.N kan du ta del av följande artikel där man hänvisar till WWF:s konsumentguide. http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/valj-miljovanliga-kraftor

Tyvärr sprids nu en felaktigt bild av hotbilden för de kvarvarande flodkräftbestånden i Sverige, med stöd från WWF.

För att vi skall lyckas bevara flodkräftan i framtiden behövs att man fortsätter traditionen med ett kräftfiske på sina flodkräftor med en hejdundrande kräftskiva. Gärna att man kan tjäna pengar på dem. Som sagt ett fiske på ett flodkräftbestånd är inga problem så länge det görs på ett hållbart sätt.

Se tidigare inlägg i ang WWF:s fiskeguide,

Artiklar hämtade från Dalarna, Värmland och Södermanland

Just nu är det full fokus på kräftor runt omkring i landet. Här är ett litet axplock från Dalarna. Har ni fler artiklar får ni gärna tipsa mig..

"Det blev dyra kräftor"  http://www.dt.se/brottsplats/1.4750007-det-blev-dyra-kraftor- Dalarnas tidning

"Provfiske efter Barken-kräftor"  http://www.dt.se/nyheter/smedjeb/1.4965908-provfiske-efter-barken-kraftor - Dalarnas tidning

"Svalt intresse för kräftfisket"   http://www.dt.se/nyheter/ludvika/1.4965794-svalt-intresse-for-kraftfisket     - Dalarnas tidning

Reportage från Värmland (undertecknad råkar vara med)

"Trots pest - dag för käftfest" http://www.nwt.se/varmland/article1147749.ece - NWT
"Kräftorna slog klorna i Tomas" http://www.nwt.se/kil/article1148436.ece - NWT

Reportage från Södermanland
"Signalkräftor borde försvinna" http://www.sn.se/nyheter/sormland/1.1504038 - Södermanlands Nyheter
"Få kräftor i Vättern" http://www.sn.se/nyheter/inrikes/1.1504882 - Södermanlands Nyheter