Minken har gått hårt år mina dammar, fick upp 95 kräftor varav drygt hälften fick gå tillbaks. Kommer att prova mer lite längre fram. Minken har, som jag sett skalrester efter, tagit ca 150 kräftor varav merparten är stora kräftor. Dessa hade varit trevligare att koka.
Ganska trevligt att ha egna dammar och att kunna fiska kräftor när man får lust med det. Denna gång passade det extra bra eftersom det på lördagen var kräftkalas hos grannarna. Det var kinesiska kräftor som dominerade på borden vilket medförde att jag fick äta mina flodkräftor i smyg för att undvika "kräftrån". Himmelskt goda är de alla fall, flodkräftorna alltså.
Enda gången jag tar mig tid framför spisen är när kräktkoket skall ske. På bilden ovan har jag just genomfört ett "dökok", där jag under ca 1 minut "stormkokat" kräftorna i en kastrull med enbart salt. Smuts, rester efer betesfisken och "skräp" på kräftorna släpper och hamnar i "dövattnet". Därefter för jag över kräftorna i en annan kastrull med önskad kryddning. Om ni luktar på det kvarvarande "dövattnet" (kräftlagen) förstår man varför man oftast har ont i huvudet dagen efter ett kräftkalas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar