GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

Detta inlägg skulle förstås lagts ut före helgerna men tyvärr hamnade det i utkastet, så bätter sent än aldrig!!!

Nu tar jag semester resten av året och firar julen ordentligt. Vill passa på att önska God Jul och Gott Nytt År och hoppas att vi från ett bra flodkräftår 2013, trots de stora neddragningar HAV (Havs och Vattenmyndigheten) drabbas av vilket kommer att påverka all fiske/kalkning/vatten/kräftvård mm i Sverige det kommande året.

Länsstyrelserna i Sverige kommer att få betydligt mindre medel för att jobba med att utveckla sjöarna och vattendragen, detta kommer förstås även drabba flodkräftorna. Otroligt olyckligt med tanke på det behov flodkräftorna behöver, nu har t.o.m en ny främmande kräftart fått fäste i Sverige. Hotilden mot flodkräftorna blir än större än tidigare. Tvärtom bör mer medel än tidigare tillföras för att vi skall lyckas återskapa tidigare utslagna flodkräftbestånd.

Nu är det än mer viktigt att vi alla hjälps åt med att bevara och utveckla våra flodkräftbestånd. Vi kan konstatera att vi inte får hjälp från politikerna som styr medeltilldelningen till HAV!

Årets provfiske i Stora Le är sammanställd

Årets provfiske i Stora Le, Nössemark är sammanställd, den kommer inom kort läggas ut på www.astacus.org 

I år upptäcktes att det bedrivs omfattande tjuvfiske i området. En gömd 200 m lång lina hittades med ca 20 finmaskiga mjärdar. Enligt rykten så åker båtar från Töcksforsområdet ned till Stora Le och fiskar små signalkräftor som de tar med sig upp till sjöarna norr om Töcksfors, där man illegalt planterar ut dem. För bara några år sedan fanns i dessa sjöar med tillflöden ett bra bestånd med flodkräftor, men som slogs ut pga av kräftpest. Gissa hur kräftpesten kom till sjöarna!!!

Signalkräftorna vid de etablerade områdena i Stora Le är mycket små, det är få kräftor som är > 9 cm, i år var det dessutom få honor som var parningsmogna, dvs huvuddelen av honorna kommer inte att sätta rom hösten 2012. Detta kommer förstås få konsekvenserna att produktion 2013 blir sämre.

Erfarenhet från en dammodlare

Idag samspråkade jag med en kräftodlare som ville delge en "sur" erfarenhet. Odlaren har tre dammar, syresättning av dammarna sker med pumpar. Under en försommar upptäcktes hög dödlighet i en av dammarna, man blev förstås orolig över vad som var orsaken. Man tömde snabbt dammen och flyttade kräftor till i en separat mindre damm. Kräftorna levde vidare i den nya dammen men kräftorna i den stora dammen dog. Till slut kunde man koppla ihop orsaken till dödligheten.

I anslutning till dammen växte rikligt med kirskål. Odlaren hade tidigare "bekämpat" kirskålen med att bespruta dem med "roundup". Efter att besprutningen var avklarad blev det ett väderomslag med regn, vilket medförde att regnvattnet transporterade bekämpningsmedlet ned i damman vilket fick till följd att 100-tals kräftor dog. Kräftor är närbesläktade med insekter och därmed mycket känsliga för olika typer av bekämpningsmedel. Odlaren noterade att huvuddelen av de kräftor dog låg i skalbyte. I skalbytesprocessen är kräftorna extra känsliga mot olika störningar.

Ny främmande kräftart hittad i Sverige!!

Nu har en ny kräftart, Marmorkräftankan (Procambarus fallax virginalis), hittats i Märstaån, Sigtuna kommun, norr om Stockholm. Var skall det sluta?? För att rädda flodkräftan har vi fullt upp med att stoppa signalkräftans spridning av kräftpesten i Sverige. Nu finns det ytterligare en främmande art. Nu gäller det att vara vaksam och uppmärksam om arten finns vid fler lokaler i Sverige.

Marmorkräftan är en ny främmande som bedöms som invasiv art som t.o.m. kan föröka sig via "jungfrufödsel". Det innebär att den inte behöver befruktas för att kunna föröka sig, det räcker med en individ för att få till ett helt bestånd. Marmorkräftan bedöms som att den kan konkurrera ut vår inhemska flodkräfta och signalkräftan. Den förökar sig väldigt snabbt samt har hög överlevnad. Man vet inte ännu säkert men högst troligt kan Marmorkräftankan bära på smittsamma sjukdomar, som kräftpest, och andra sjukdomar som vi inte har i våra vatten.

Marmorkräftan är ett tropiskt kräftdjur som har sitt ursprung i Madagaskar, där den är hotad. Med människans hjälp har den spritt sig till bland annat Tyskland, Österrike, Nederländerna, England, Italien samt Georgia och Florida i USA. Internationellt sett är marmorkräftan ett populärt husdjur och har spridits genom akvarie- och djurhandeln . I Sverige är det i dag olagligt att både föra in den till landet och hålla den levande.

Den klarar av att överleva på betydligt kallare breddgrader som här i Skandinavien. Den är också väldigt bra på att gräva ner sig i botten vilket gör att den kan skydda sig mot kylan där. Faktum är att den förökar sig snabbt vid ogynnsamma förutsättningarna varför den kan vara svår att utrota om den får fäste i våra vatten.



Läs hela artikel via
https://www.havochvatten.se/om-oss/press-och-media/visa-nyheter/visa-pressrelease.html?url=-290745163%2Fpressrelease%2Fview%2F817398

Artikel om kräftföredragen i Heby folkets hus

Från Sala Tidning kan ni läsa följande artikel.

http://ektab.flashpublisher.se/flashpublisher/magazine/salaTidning_20121122

Tomas försöker rädda flodkräftan

Kan man läsa om i en artikel på "Fiskvattenägarna Dalarna - Gävleborgs" hemsida, skriven av Ronnie Hermansson.

Artikeln är en liten sammanfattning över hur Hushållningssällskapet i Värmland arbetar med flodkräftan!


http://fiskevattenagarna.se/2012/11/tomas-forsoker-radda-flodkraftan/#more-1008

Välbesökta seminarier

Intresset för flodkräftan är stort. Det märktes på antalet deltagare och antalet frågor om  kräftor som ställdes vid seminarein vid Folkets Hus i Heby och Vendels bygdegård, Örbyhus. 80-90 personer deltog totalt vid seminarierna.Många frågor ställdes av församlingen som besvarades av Lennart Edsman, SLU, Bo Anderson Hebykräftan, Lage Cerenius, Uppsala Universitet, Tommy Odelström Naturvatten i Roslagen och jag.

Fredrik Söderman och Ronny Hermansson, Länsstyrelsen i Uppsala län var arrangörer



Folkets Hus, Heby



Vendels bygdegård Örbyhus

Seminarium Kräftor och kräftfiske- nu och i framtiden

De här mötena är till för dig som:
– är intresserad av att bevara den utrotningshotade flodkräftan
– ägnar dig åt vattenvård, natur eller kultur
– vill ha kräftor kvar i ditt kräftfiskevatten

Program:

Lennart Edsman (kräftexpert från SLU Akvatiska resurser) startar med att berätta om flodkräftor och de hot som idag gör att de är utrotningshotade. Därefter tar Tomas Jansson vid (kräftexpert från Hushållningssällskapet i Värmland) och ger oss goda exempel från Värmland på åtgärder och samarbeten, som man gjort där, för att gynna flodkräfta i både vattendrag och sjöar. Resten av mötet är tänkt för frågor och diskussioner. Och då fler kräftexperter är inbjudna; Lage Cerenius (forskare vid Uppsala universitet och expert på kräftsjukdomar), Tommy Odelström (kräftexpert från Naturvatten Roslagen, med mångårig erfarenhet av arbete med kräftor i Uppland) och Bo Andersson (kräftodlare från Hebykräftan AB) ges ett ypperligt tillfälle att berika dina kunskaper kring kräftor – så passa på att ställa frågor!

Vid frågor om mötet kontakta Fredrik Söderman på

fredrik.soderman@lansstyrelsen.se eller på tel. 018-195103. Uppsala Län.

7 november 18.00-21.00 i Folkets hus Heby,


8 november 18.00-21.00 i Vendels bygdegård Örbyhus

Biotopvård i Stävresjön, Västmanland

Stävresjön ligger ca 3 mil norr om Västerås. Sedan några åt tillbaks pågår ett LONA-projekt där man bl.a. skall återskapa lämpliga kräftbottnar. Stävresjön är påverkad av eutrofiering dvs sjön tar emot stora mängder av bl.a. fosfor och kväve, vilket medfört att sjön periodvis blir drabbad av syrgasbrist på djupbottnar och igenväxning.

Stävresjön var förr känd för sitt goda bestånd med flodkräftor men beståndet har successivt minskat och numera får man endast kräftor i vissa delar av sjön. En av anledningarna är att sten/ler/hårdbottnar som förr hyste stora mängder med kräftor är igenväxta och/eller igenslammade. Projektet arbetar delvis med att minska närigsläckaget till sjön men även till att på utpekade lokaler i sjön rensa bottnarna från slamm/växtlighet och tillföra dessa sten mm (skapa bohålor och gömslen). De bottnar som som sugits rena från slam (se bilder nedan) har kräftor redan tagit i anspråk. Ännu inga stora tätheter men jämfört innan projektet startade, kan man fiska på kräftorna i dessa ytor. Med andra ord kan man skapa bra kräftvatten med biotopvård. Mycket arbete återstår dock i Stävresjön men resultaten tyder på att projektet är på rätt väg.

Slamsugning, slammet pumpas upp på land.

Närbild på "slammsugen"

Biotopvård i Stävresjön med utkörning av stor sten

Årets kräftfiske i Noret, Vansbro kommun, blev en succé

Årets kräftfiske i vattendraget Noret, Vansbro kommun, blev riktigt bra. Man sålde 140 kräftfiskekort som tillåter att man får fiska med 5 mjärdar och fiska upp max 30 kräftor som är större än 10 cm. Man fiskar på en sträcka av ca 5 km.

Samtaliga 140 fiskare uppfyllde sin kvot om 30 kräftor > 10 cm, resten släpptes tillbaks. Totalt fiskades 4200 stycken kräftor upp ur Noret. Om vi utgår från att medellängden av de fångade kräftorna uppgick till 11 cm, som väger ca 40 g gav detta 168 kg flodkräftor. Värdet av den de fångade kräftorna kan uppskattas till ca 85 000 kr vid en försäljning. Noret är med andra ord mycket värdefullt.

Nu var faktiskt fångsterna så pass bra att mer eller mindra alla fick mer än de 30 tillåtna, vissa fick 150 kräftor vilket ger resultatet 30 kräftor per bur och natt.

Arne Östlund var mycket nöjd med årets aktivitet och det blev en stor och uppskattad folkfest för befolkningen i byggden. Ett mycket bra arbetssätt för att bevara och utveckla flodkräftan.

Noret mynnar i Daläven vilket har signalkräftor. Signalkräftorna kan dock inte av egen kraft vandra upp i Noret pga av en kraftverksdamm i direktanslutning till Norets mynning i Dalälven. Hur nära signalkräftorna är Norets mynning är oklart, ett provfiske med 25 mjärdar nedströms Norets mynning gav 0 signalkräftor. BRA för Noret.

Det arbete Arne Östlund m fl.  lägger ned på att arrangera ett kräftfiske för ortsbefolkning kring Noret är en mycket bra arbetsmetod för att hindra att någon "idiot" flyttar signalkräftor in i Norets avrinnigsområde dvs förbi kraftstationen. Det finns ingen bland ortsbefolkningen som vill få denna kräftkväll förstörd pga att en vettvilling förstör för dem. Nu är hela byn engagerad och bevakar sitt vatten och sprider information om flodkräftan och dess möjligheter.

Skillnanden på "parningsmogna honor" och icke "parningsmogna honar"

En bit in i augusti framträder slemkörtlarna på de honor som kommer att "sätta" rom kommande höst. Beroende på vattentemperatur, näringstillgång mm avgör en hona om hon hinner bli redo för parning innan september/oktober eller om hon väjler att lägga sin energi på tillväxt. När man fiskar på sina kräftor och man värnar om honorna kan man med fördel välja att släppa tillbaks de honor som visar tecken på att de är "parningsmogna" kommer att para sig senare på hösten. Andra honor kommer att vänta minst ett år innan de kommer att para sig.

Honan till vänster i bild visar tydliga tecken på att hon är redo för parning. De gulvita slemkörtlarna på stjärtens sidoflikar. Mellan körtlarna framträder även ett vitt sekret. Honan till höger i bild har inga synliga slemkörtlar, denna hona har nyligen bytt skal och satsat sin energi på detta. Kräftorna på bilden är fångade i Dalarna 7 september 2012.

Kräftprat i Fredriksberg

På torsdagskväll blir det kräftprat i Fredriksberg med Säfsens fvof. De har ett stort intresse med att utveckla flodkräftorna inom sitt område.

Två dagars inventering med vattenkikare

Har de två senaste dagarna inventerat förekomst av flodkräftor med vattenkikare. Den ena inventeringen gällde ett vattendrag i Eda kommun där man tidigare genomfört ett standardiserat provfiske med mjärdar och inte fått en enda kräfta trots att man påträffat kräftor 2011. I samma system genomfördes tidigare i år ett stort utplanteringsprojekt med flodkräftor. Man blev förståss oroliga över vad som hänt. Men med vattenkikaren kunde jag konstatera att flodkräftorna finns kvar och var pigga och livliga. Det finns ännu inga stora mängder men de finns kvar, förhoppningsvis kommer beståndet öka betydligt under de kommande åren. Med detta vill jag poängtera att vanliga provfisken kan ge missvisande information om förekomst av kräftor, framförallt när det gäller flodkräftor. Ibland är flodkräftorna helt enkelt inte "hungriga" och vill därmed inte gå in i en mjärde. Med en vattenkikare kan man med ett vant öga hitta kräftor i alla storlekar, allt från årsynglet upp till "pensionärerna".


Väldigt fina miljöer för både kräftor och öring i det aktuella vattendraget men det är förvånansvärt klent bestånd av båda arterna. Trolig orsak är flottledsrensningar som genomfördes i stor skala under 1950-talet. Dvs stor sten mm ligger på land istället för i vattendraget.

Det andra området som inventerades var bl.a inflödet till Vålungen, Säffle kommun.  För några år sedan genomfördes ett utplanteringsprojekt i ett samarbete mellan V.a Långseruds fvof, Länsstyrelsen i Värmland och Hushållningssällskapet i Värmland med att plantera ut flodkräftor bl.a vid en lokal i sjön Vålungen. 2011 framkom det uppgifter att någon illegalt planterat ut signalkräftor nedströms utloppet ut Vålungen dock nedströms ett definitivt vandringshinder. Man blev förstås mycket orolig om något "ljushuvud" även olagligen planterat ut signaler direkt i sjön Vålungen och på så sätt äventyra återintroduktionen.

Ett provfiske 2012 med totalt 21 mjärdar fördelat i Vålungen påvisade på noll kräftor. Ett fåtal mjärdar placerades även i direkt anslutning till den lokal där återintrodkutionen genomfördes. Hade utplanteringen förstörts pga av att en människa illegalt planterat ut signalkräftor i Vålungen?

Med vattenkikaren börjde jag leta flodkräftor, inte trevligt att ha hål i vadarbyxorna denna årstid. Men det kvittar när man hittar flodkräftor. Jag hittade flodkräftor på samtliga utsättningslokaler vilket var mycket glädjande.

2013 bör man dock genomföra ett provfiske med 80-100 mjärder i de nedre delarna av Vålungen för att undersöka om någon planterat ut signaler direkt i sjön samt följa signalkräftans nedströms Vålungens utlopp. Men i dagsläget (om signalerna är nedströms vandringshindret) kan inte dessa påverka beståndet med flodkräftor i de övre delarna av Vålungen.



Årsyngel av en flodkräftor. Återintroduktionen skedde mellan 2008-2010 med utplantering av yngel. Nu sker reproduktion på i lokalen, den största kräftan som hittades var en hona på ca 10 cm.

Med en vattenkikare kan man även hitta spår efter kräftor, i detta fall ett bohål. Då vet man att kräftorna finns på plats men inte vill visa sig.
 



En "rejält" parad hona



En hona som varit instäng med två hanar i en Augustmjärde i mina dammar. Troligen har båda hanarna "betäkt" honan med tanke på den rikliga tillgången på spermatoforer. Om ni tittar på honans stjärtflik ser man att det finns två specifika områden som hanarna placerat spermierna. När honan, om några veckor, skall "klämma" ut rommen lägger hon sig på rygg och viker ihop stjärten. Om ni tittar noga kan ni se honans könsöppning vid det tredje benparet (nedifrån räknat).  När honan viker ihop stjärten kommer de två områdena med spermierna i direktkontakt med honans könsöppning.

När rommen kommer i kontakt med spermierna blir  rommend befruktad. Under perioden honan klämmer ut rommen och fram tills rommen stelnat (ca 1 vecka) och fäst ordentligt under honans stjärt är hon mycket känslig för olika störningar. Tex om honan i detta skede blir skrämd av en fisk, mink, en annan kräfta mm. och slår med stjärten för att fly kan rommen lossna från honan. Rommen överlever inte om den lossnar från honan.



Ca 12 000 besökare under två dagar....

Men kanske inte riktigt alla besökte vår monter. men många var det. Mycket "kräftprat" blev det. Jag och Eva pratade kräftor från kl. 10.00 till 17.00 mer eller mindre konstant under lördagen och mellan 15.00 till 17.00 under fredagen. Våra två akvarier med flodkräftor fångade stor uppmärksamhet. Många modiga barn fick chansen att klappa en flodkräfta på ryggen och till deras stora förtjusning blev det än roligare när en kräfta fick ett rejält tag på våra fingrar.



En nyfiken ung herre som tittar på flodkräftorna

 Vi sålde ca 10 kr flodkräftor, dessa var mycket goda och uppskattade. Kommentarerna på smaken var bl.a "nu kan man inte äta andra kräftor efter att smakat på "äkta" kräftor dvs flodkräftor" eller "flodkräftor har jag inte ätit på 60 år!".  Flera ville ha kontaktuppgifter på odlaren, dvs Sjönnebolskräftan. Planeringen inför kräftskivan 2013 är redan igång hos vissa.


Eva redo att sälja flodkräftor

Vi har fått se hur vissa äter kräftor för första gången. En person åt en flodkräfta som om det vore en "varm korv" med skalet på!! Det var en lite annorlunda upplevelse.

Många av kommentarerna var "Tänk så mycket flodkräftor vi fiskade när jag var liten (ofta 40-talister), det fanns hur mycket som helst", och nu är de borta eller att det numera finns signalkräftor.

En annan kommentar var "Vi har fiskat kräftor i Vättern, är det flodkräftor vi fiskat?" Vissa har ingen aning om att det finns två olika arter! Hur vanligt är det att många av dessa "kräftor" hamnat i andra sjöar eller vattendrag i tron att det bara finns en art!.

Andra kommentarer var att "oj vad kul, jag har inte sett en flodkräfta sedan jag var liten", personerna var ofta mellan 60 - 80 år!

Nöjda är vi efter helgen, mycket informationsmaterial har vi fått dela ut och pratat med många människor i olika åldrar. Hur många gånger vi har sagt att "Den absolut största hotet mot flodkräftorna är människor som flyttar signalkräftor mellan olika vatten" har vi ingen aning om, men många gånger blev det. Glädjande nog var det många som var intresserade av att fråga om varför man skall äta flodkräftor och på sätt vara med att att hindra flodkräftan från utrotning.



Eva  visar en "levande flodkräfta".



Flodkräftorna är kokade

Under torsdags eftermiddagen kokades ca 12 kg flodkräftor som skall säljas idag och lmorgondagens matmässa "Smaka på Värmland" i Mariebergsskogen Karlstad. Stora fina flodkräftor kokades vid ett "storkok" ute vid Sjönnebolskräftan, Värmlandsnäs.

Det doftade gott i bilen vid hemfärd och jag lovar jag har inte norpat en enda av dessa godbitar. Vi kommer att sälja dem styckvis för 20 kr för små 9,5-10 cm och 40 kr styck för > 10 cm. Huvudsyftet med försäljningen av flodkräftorna är att sprida kunskap om våra flodkräftor och dess hotbild samtidigt vill vi uppmuntra till att fler skall odla flodkräftor och att man skall bevara och utveckla sina flodkräftbestånd och verkligen nyttja dem.

Samt sist men inte minst. Informera om de illegala utplanteringarna med signalkräftor som hotar våra kvarvarande bestånd med flodkräftor. Mantrat blir "Stoppa den illagala utplanteringen med den pestbärande signalkräftan"

Smaka på flodkräftor i samband med mässan "Smaka på Värmland!"

28-29 september kommer  matmässan "Smaka på Värmland" arrangeras vid Mariebergsskogen i Karlstad. Hushållningssällskapet i Värmland kommer att sälja kokta flodkräftor styckvis från Sjönnebolskräftan. En kräftodling belägen vid Värmlands Näs. Med akvarium med flodkräftor och informationsmaterial kommer vi sprida kunskap om flodkräftan dess möjligheter och hotbild. Jag kommer till exempel visa upp en parad hona, för de som aldrig sett en sådan.

Samt förstås vill vi vara med att sprida informationen om att det är viktigt att fiska, odla och tjäna pengar på den "Akut hotade" flodkräftan. Ju större intresse det finns för att köpa flodkräftor desto större vilja blir det att utveckla och skydda kvarvarande bestånd med flodkräftor.

Inträdet är gratis och öppettiderna är: Fredag 28 sep kl. 15.00 - 18.00 och lördag 29 sep kl. 10.00 - 18.00.



Parningsdags

Nu börjar vattentemperaturen nå 12-14 grader och  kräftorna börjar känna lust och förbereder sin parning. I mina dammar har parningen påbörjats. En liten kul iaktagelse är att vi alla är nybörjare i början, även kräftor. Parningen kan jag följa i de rymningssäkra Augustmjärdar jag har i dammarna. I en mjärde hade jag en liten hane 7-8 cm tillsammans med en hona som syns på den övre bilden. Hanen har varit lite för upphetsad och missat var han skall placera spermiekapslarna.



Hanen har placerat spermiekapslarna på sidan av könsöppning, som finns i anslutning till honans tredje benpar nedifrån räknat.




En erfaren hane har placerat spermiekapslarna på "rätt" ställe.

  På den nedre bilden kan man se en "erfaren" hane har placerat spermiekapslarna på rätt ställe. En felaktig placering av spermiekapslarna kan faktiskt få konsekvensen att befruktningen uteblir eller blir försämrad. Själva befruktningen sker om några veckor när honan "klämmer" fram rommen som då kommer i kontakt med spermierna och då blir befruktad.

Provfisket efter flodkräftor i Dalarna

Tyvärr har det intensiva fältarbetet medfört att det dröjt allt för länge mellan inläggen på bloggen. Skall försöka undvika detta i framöver.

Provfisket efter flodkräftor i ett vatten beläget i Dalarna blev förvånansvärt bra. Fiskerättsägarna har under en längre period varit oroliga över beståndsutvecklingen. Man fiskar en gång om året i samband med den tradiotinella kräftpremiären, dvs i början av augusti.

Provfisket skedde i början av september dvs en månad senare. Fisket skedde med 80 märdar fördelat mellan 16 länkar om fem mjärdar vardera. Flodkräftor fångades runt hela sjön, på vissa ställen var det riktigt bra. Det är väldigt kul att höra när en fiskerättsägare utbrister att "så har bra har det inte varit sedan 1960-talet". Som mest fick vi 24 kräftor i en mjärde och i flera mjärdar fick vi 7-8 kräftor per mjärde.

Fiskerättsägarna har således under många år fiskat alldeles för tidigt på säsongen, nästa år kommer de troligen att öppna för ytterligare en helg för fiske, men denna gång i början av september.

Jag återkommer lite senare när jag sammanställt rapportern, det visade sig att det förekom betydligt fler och större kräftor i anslutning till de ställen man genomfört biotopvård samt matat kräftor, vilket är mkt intressant.

Provfiske på flodkräftor i närheten av Falun

Mellan 6-7 sep kommer jag i samarbete med en fvof provfiska en sjö med flodkräftor i närheten av Falun.


Återkommer med en liten fångstrapport.

Dålig effekt av två illegala utplanteringar med signalkräftor!

Sedan ett antal år tillbaks skedde det en eller flera illgala utplanteringar med signalkräftor i Säveln och Rinnen, på gränsen mellan Arvika och Kils kommuner, Värmland. Resultatet av utplanteringarna är mycket blygsamma. I Säveln har man inte fått en enda kräfta och i Rinnen har man fått 3 signalkräftor vid ett fiske i år. Det är inga stora provfisken som genomförts men man har ändock fiskat på tidigare mkt goda lokaler för flodkräftor. I detta fall har inte ändamålet med den illegala utplanteringen uppnåtts.

Personen/erna i fråga må vara missnöjda med resultatet dessutom har man förstört framtida möjligheter med att återintroducera flodkräftorna i sjöarna. Flodkräftor förekom i stora mängder fram till försurningsepoken under 1970-1980-talet. I dag är försurningssituationen under kontroll tack vare Länsstyrelsens kalkningsverksamhet och de vattenkemiska förutsättnigarna för kräftor i sjöarna är numera återställd. Tyvärr kan man inte återintroducera flodkräftor i sjöarna pga av den illegala utplanteringen.

Grattis Stävresjöns fvof till hedersomnämnandet av Mälarens Vattenpris 2012

Stävresjöns fvof har tilldelats hedersomnämnandet till "Mälarns vattenpris" 2012.

Juryns motivering till hedersomnämnandet till Stävresjöns Fiskevårdsområdesförening

”Stävresjöns Fiskevårdsområdesförening arbetar med stort engagemang, i dialog med både expertis och allmänheten, för att främja den hotade svenska flodkräftan. Ambitionsnivån i deras föreslagna åtgärdsprogrammet för Stävresjön är lovvärd och kan även inspirera andra personer och föreningar att initiera och bedriva ett inom vattenförvaltningen nödvändigt lokalt vattenvårdsarbete.”

Se pressmeddelandet på www.astacus.org

Naturligt vandringshinder stoppade kräftpesten

Under perioden 2002 - 2006 pågick ett pestutbrott i ett vattendrag med tillhörande sjöar, beläget i Dalsland. 2006 var huvudflödets alla vatten drabbade av kräftpest vilket medförde att alla flodkräftor dog ut. Men källflödet klarade sig undan kräftpesten tack vare en stor kraftverksdam. Ytterligare ett mindre vattendrag som mynnade i huvudfåren överlevde pestens framfart. På bilderna nedan kan ni se ett naturligt vandringhinder som är knappt 2 m högt där pesten stoppade. Smittan kunde inte av egen kraft passera förbi detta hinder.



Naturliga vandringshindret som stoppade ett akut utbrott med kräftpest 2002.



Ovanför finns ett mycket bra bestånd med flodkräftor, trots bäckens litenhet (ca 1,5 m bred) . Kräftorna var framma och sökte föda mitt på blanka dagen. Nedanför fallet finns återigen flodkräftor. Flodkräftorna har spridit sig av egen kraft och finns numera även i huvudflödet, dock ännu lokalt. När kräftor sprider sig av egen kraft tar det många år i anspråkt innan de etablerat hela sträckan. I huvudflödet pågår sedan tre år ett projekt mellan fiskerättsägare, fvof och Länsstyrelsn i V:a Götaland med att återintroducera flodkräftorna.



Vattenkikare är ett utmärkt redskap för att leta efter kräftor, framförallt små kräftor



Uppföljning av en illegal utsättning med signalkräftor efter ca 15 år

Sedan ca 15 år sedan finns det illegalt utplanterade signalkräftor i Högsäterälven, Skillingmark, Eda kommun, ca 700 m från Norska gränsen. Utplanteringsplatsen var vid en träbro ca 100 m uppströms mynningen i Nordsjön. Signalkräftorna har vi tillsammans med norrmän följt noggrant under flertalet år och fiskerättsägare har lagt ned mycket tid på att försöka fiska bort signalkräftorna. Elfisken, provfisken och dykinventeringar har varit några åtgärder. På den norska sidan fanns tills för 3 år sedan ett av Norges bästa flodkräftvatten. Det har sumpats flodkräftor i anslutning till träbron.

Under perioden 2005 - 2009 följde vi utvecklingen noga. Bl. a anlades Nordens (Världens) första vandringshinder för kräftor i Högsäterälven, som bekostades av norska medel och anlades på svensk mark - ett unikt sammarbetsprojekt. Norrmännen ville till varje pris hindra att signalkräftor skulle kunna vandra in i Norge av egen kraft.

Under perioden 2005 - 2009 ökade inte signalkräftorna i antal, totalt fiskades det upp ca 100 - 150 signalkräftor under fyra år. De spreds sig väldigt lite, uppströms vandrade de endast 50 - 75 m och nedströms gick de ca 200 m nedströms och ut till en lokal i Nordsjön ( i nära anslutning till Högsäterälvens mynning).

Sedan 2009 har det inte gjorts några provfisken för att följa upp beståndsutvecklingen. Under veckan genomfördes ett provfiske för att undersöka om signalkräftorna spridit sig och ökat i antal. 60 mjärdar placerades i älven och i Nordsjön i anslutning till de platser där man påträffat signalkräftor tidigare.

Resultatet blev NOLL kräftor i älven och SEX kräftor vid en lokal i Nordsjön där de påträffats tidigare. Men andra ord har det inte hänt mycket överhuvudtaget, man hoppas att singalkräftorna skall dö ut och att flodkräftorna återigen kan återintroduceras.

Bra resultat i provfisken, Vänersborg

I närheten av Vänersborg har SLU provfiskat en sjö med flodkräftor sedan 2006. Årets provfiske har aldrig haft bättre fångster. I år snittade man ca 6 kräftor per mjärde och natt vid ett standardiserat provfiske. Tidigare fisken har varierat, men snittat på ca 3 kräftor per mjärde och natt.

Inte bara minken som dödar kräftor i dammarna!

När jag för en vecka sedan fiskade kräftor i mina dammar blev jag lite fundersam över varför jag inte fick fler kräftor, jag har ju sett mycket kräftor under hela sommaren, trots minkens framfart. I de mjärdar jag placerade på 2-3 m djup (maxdjupet i mina dammar) fick jag inte en enda kräfta! Det är ju på dessa djup minkens jakteffektivitet minskar betydligt vilket borde resultera i att det finns fler kräftor i detta djupintervall.

Igår kväll fick jag förklaringen.

Mina dammar är beroende av regnvatten för genomströmning och syresättning. Detta har ju inte varit något problem under sommaren efter allt regnanade. Men sedan två veckor tillbaks har det varit lite torrare vilket medfört att dammarna inte fått något nytt vatten. Vattenståndet i dammarna har sjunkit. Efter att ha haft mjärdar ute på de djupare delarna under en vecka hade två kräftor irrat sig in i två mjärdar. Dessa hade nyligen dött, högst troligt pga syrebrist. När kräftor blir instängda i mjärdar blir se stressade vilket kan medfört att de var ännu känsligare mot låga syrgasvärden, jämför oss människor när vi börjar hyperventilera vid stress. Den ena kräftan var dessutom påverkad av porslinsjukan vilken påverkade stressen än mer.

Ett minne ploppade upp i bakhuvudet från 1997, då jag besökte en kräftodlare i Småland (förvisso signalkräftor). När han skulle fiska kräftor inför avsalu syresatta han dammarna. Kräftorna blev då piggare och var välvilliga att gå in i mjärdarna. Om han inte syresatta dammarna blev kräftorna slöa och ville inte gå in i mjärdarna. Återigen, syret är helt avgörande för en bra produktion i dammarna. Detta fenomen kan förstås drabba sjöar. Framförallt sjöar med övergödningsproblem.

Problem med syresättningen är jag väl medveten om men liksom besöket av mink blev "problemställningen" återigen påtagligt. Två ständiga problem för kräftodlaren.

För att öka överlevnad och produktion i mina dammar måste jag se till att cirkulera vattnet i dammarna för syresättning. Fick ett tips av en "kräftodlare" i Sunnen som använt en "eldriven båtmotor" som gått konstant i tre år i dammen och fungerat utmärkt. El måste fårstås vara inom räckhåll. 

Bilder. Döda kräftor som högst troligt dött pga av syrgasbrist. Bilden längst ned kan man se den "Porslinsvita" stjärten.

Flodkräftorna går bra i Dalsland!

Yterliggare positiva rapporter kommer in från Dalsland. I ett vattendrag i västra Dalsland var man mycket nöjda med beståndsutvecklingen 2011. 2012 är man än nöjdare, man snittar 20 kräftor per mjärde och natt.Kräftorna finns numera i hela vattendraget. Förvisso en hel del små kräftor, vilket brukar vara ett vanligt fenomen i rinnande näringsfattiga vattendrag vid höga täther.

I en sjö där man planterade ut yngel (ca 1,5 - 2,0 cm), se bilden, med flodkräftor för tre år sedan börjar man nu se att flodkräftorna sakta börjar öka i antal. Inga stora ökningar i antal men det beror oftast på hur mycket pengar man satsat på utplanteringen. Nu har man provfiskat och fångat flodkräftor i storleksintervallet 8 - 11 cm. Flodkräftorna växer sålunda fort. Dessa kräftor har troligen ynglat av sig 2011 och kommer att yngla av sig även i år.

Provfiske på blandbeståndet i Fjällsjön, Eda kommun

Praktikanten Daniel "Nisseman" Nilsson" från KY-utbildning vid Forshaga Akademin och jag har varit och provfiskat Fjällsjön, Eda kommun. Sedan början av 2000-talet vet man att det förekommer signalkräftor i sjön, illegalt utplanterade. I Fjällsjön har ett bestånd med flodkräftor överlevt "försurningesepoken" under 1970-1980-talet. Ingen visste att det förekom flodkräftor i Fjällsjön fram tills 2005 då ett provfiske kunde konstatera att det fanns både flodkräftor och signalkräftor i Fjällsjön. 2011 genomfördes ett provfiske vilket visade att flodkräftorna fortfarande levde. I år ville vi göra en uppföljning fjolårets provfiske för att undersöka om flodkräftorna fortfarande lever.

Jodå, flodkräftorna lever fortfarande, varje år tror vi att flodkräftor dött ut pga av kräftpest men utbrottet har än så länge uteblivit. Ifjol skickade vi både flodkräftor och signalkräftor på analys (skall ingå i ett forskningsprojekt) men ännu inte erhållit svar. Sedan tidigare har man via en analys påvisat att det förekommit kräftpest på en signalkräfta som skickades på analys till "Veterinärmedicinska institutet i Oslo".

Unika bilder, flod- och signalkräftor fångade i en och samma mjärde

Förhoppningsvis kan man upprepa årets provfiske 2013 för att följa beståndsutvecklingen.

Fiskat kräftor i mina dammar

Minken har gått hårt år mina dammar, fick upp 95 kräftor varav drygt hälften fick gå tillbaks. Kommer att prova mer lite längre fram. Minken har, som jag sett skalrester efter, tagit ca 150 kräftor varav merparten är stora kräftor. Dessa hade varit trevligare att koka.

Ganska trevligt att ha egna dammar och att kunna fiska kräftor när man får lust med det. Denna gång passade det extra bra eftersom det på lördagen var kräftkalas hos grannarna. Det var kinesiska kräftor som dominerade på borden vilket medförde att jag fick äta mina flodkräftor i smyg för att undvika "kräftrån". Himmelskt goda är de alla fall, flodkräftorna alltså.

Enda gången jag tar mig tid framför spisen är när kräktkoket skall ske. På bilden ovan har jag just genomfört ett "dökok", där jag under ca 1 minut "stormkokat" kräftorna i en kastrull med enbart salt. Smuts, rester efer betesfisken och "skräp" på kräftorna släpper och hamnar i "dövattnet". Därefter för jag över kräftorna i en annan kastrull med önskad kryddning. Om ni luktar på det kvarvarande "dövattnet" (kräftlagen) förstår man varför man oftast har ont i huvudet dagen efter ett kräftkalas.

Nu börjar muntlilga rapporter trilla in om kräftfisken

Nu när kräftpremiären passerat och flera har gjort sina kräftfisken börjar muntliga rapporter trilla in. Även om risken finns att jag är opartiskt, så är de rapporter jag fått in från de som fiskar flodkräftor, mycket positiva. Bra, mycket bra eller bättre än på flera år är de vanligaste kommentarerna samt att flodkräftorna börjar ta sig även i sjöar där de aldrig har funnits, inte ens före pestens tid - KUL.

De få rapporter jag fått in från signalkräftor uppges vara mycket dåliga resultat. T ex från Fryken (Värmland) har de uppgifter jag fått att man fått mycket dåligt jämfört med tidigare.

Någon som har andra erfarenheter att delge oss???

Elfiske på kräftor!

Tillsammans med SLU, Erik Degerman har vi under flera år försökt utveckla en metodik för populationsberäkningar på flodkräftor med hjälp av elfiske. Även i år har vi varit ute i fält och prövat olika metoder, nu närmast väntar en utvärdering av fältarbetet.

Flodkräftorna borta i Kölaälven och Rinnan, Eda kommun

I år var det tänkt att börja skörda frukterna efter att Yxesjöarnas fvof i nära samarbete med Eda kommun drivit LONA-projektet Kräftstigen. En stor del av projektet var att återskapa den tidigare så uppskattade kräftfisket i Rinnen och Kölaälven. Kräftorna försvann 2003 och man ville så snabbt som möjligt få tillbaks flodkräftorna.

2007 påbörjades projektet med att bl.a återintroducera flodkräftor i Kölaälven och i Rinnan. Mycket ideell kraft har lagts ned i projektet av fvof. Eda kommun har lagt ned åtskilliga timmar i form av arbetskraft för konkreta åtgärder. Nu är kräftorna borta, högst troligt orsakat av kräftpest. Men eftersom man inte hittat döda kräftor har det inte kunnat analyserats. Hur smittan komm till området vet man idag inte.
Läs mer i reportaget från NWT http://www.nwt.se/eda/article1150312.ece

Fler artiklar om kräftor

Aftonbladet hade en mycket bra reportage i papperstidningen den 8 augusti. Tyvärr måste man vara "Pluskund" för att ladda ned artikeln http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15228667.ab?teaser=true

KRÄFTPTEMIÄR, var det förr denna dag

Numera finns det tyvärr ingen premiär vilket är väldigt tråkigt. Men på många ställen lever den ändå kvar. Även om det inte finns något regelverk sedan 1994. Idag skall jag på ett tråkigt uppdrag. Det verkar som flodkräftoena försvunnit i ett vattendrag. Återkommer om detta.

WWF i Sydsvenskan

WWF fortsätter med rött ljus på flodkräftan, utan att förstå sammananget. Läs artikel i Sydsvenskan.

http://www.sydsvenskan.se/Pages/ArticlePage.aspx?id=647397&epslanguage=sv

Rapporter om bra fiske på flodkräftor

Nu börjar det trilla in lite uppgifter om årets kräftfiske.

En uppgift som kom in var i samband med avslöjandet av ett tjuvfiske i ett vatten som relativt nyligen genomfört en återintroduktion med flodkräftor. I några av mjärdarna fick man 25- 30 kräftor per mjärde.

Några provfisken i Dalsland visade på relativt god förekomst av flodkräftor i vatten man trodde att de fösvunnit ur. I början på 2000-talet pestförklarades uppströmsligande vatten. Fortfarande förekommer flodkräftor nedströms i systemet.

Ett annat vatten i Värmland hade man kommit upp i 20 kräftor i en mjärde, beståndet ökar successivt.

- kul med positiva uppgifter

Har ni resultat från era kräftfisken får ni hemskt gärna höra av er till mig.

WWF:s rött ljus på flodkräftan märks nu i media

Som jag bloggat om tidigare har jag varit upprörd på WWF:s felaktiga bedömning i deras konsumentguide av att de satt rött ljus på flodkräfta. Dvs WWF anser att man inte skall fiska på flodkräftor eftersom de är "Akut hotade".  WWF har totalt missuppfattat flodkräftans hotbild och motverkar vårt arbete med att bevara och utveckla flodkräftbestånden i Sverige. I D.N kan du ta del av följande artikel där man hänvisar till WWF:s konsumentguide. http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/valj-miljovanliga-kraftor

Tyvärr sprids nu en felaktigt bild av hotbilden för de kvarvarande flodkräftbestånden i Sverige, med stöd från WWF.

För att vi skall lyckas bevara flodkräftan i framtiden behövs att man fortsätter traditionen med ett kräftfiske på sina flodkräftor med en hejdundrande kräftskiva. Gärna att man kan tjäna pengar på dem. Som sagt ett fiske på ett flodkräftbestånd är inga problem så länge det görs på ett hållbart sätt.

Se tidigare inlägg i ang WWF:s fiskeguide,

Artiklar hämtade från Dalarna, Värmland och Södermanland

Just nu är det full fokus på kräftor runt omkring i landet. Här är ett litet axplock från Dalarna. Har ni fler artiklar får ni gärna tipsa mig..

"Det blev dyra kräftor"  http://www.dt.se/brottsplats/1.4750007-det-blev-dyra-kraftor- Dalarnas tidning

"Provfiske efter Barken-kräftor"  http://www.dt.se/nyheter/smedjeb/1.4965908-provfiske-efter-barken-kraftor - Dalarnas tidning

"Svalt intresse för kräftfisket"   http://www.dt.se/nyheter/ludvika/1.4965794-svalt-intresse-for-kraftfisket     - Dalarnas tidning

Reportage från Värmland (undertecknad råkar vara med)

"Trots pest - dag för käftfest" http://www.nwt.se/varmland/article1147749.ece - NWT
"Kräftorna slog klorna i Tomas" http://www.nwt.se/kil/article1148436.ece - NWT

Reportage från Södermanland
"Signalkräftor borde försvinna" http://www.sn.se/nyheter/sormland/1.1504038 - Södermanlands Nyheter
"Få kräftor i Vättern" http://www.sn.se/nyheter/inrikes/1.1504882 - Södermanlands Nyheter

Nu har det hänt igen!!

Än en gång har det hänt. En självutnämnd "kräftexpert" som planterat ut signalkräftor. Denna gång är det sjön Gimmen, belägen i Borlänge/Gagnef kommuner som drabbats.

Förr var Gimmen vida känt för sitt goda flodkräftbestånd och det fanns en mycket stor tradition kring kräftfisket. 2007 "försvann" flodkräftorna i Gimmen, högst troligt orsakat av kräftpest men det kunde aldrig konstateras. Det kunde heller aldrig konstateras hur en ev. kräftpest smittade sjön. Gimmens fvof har sedan flera år arbetat mycket aktivt med att återskapa flodkräftbeståndet. Omfattande provfisken har genomförts för att undersöka om det förekommer singalkräftor i sjön, för att undersöka om det pågår ett aktivt pestutbrott genomfördes sumpningar med flodkräftor. Omfattande informationsspridning har genomförts till boende och fritidshus i anslutning till sjön med syftet att hindra illegala utplanteringar med signalkräftor. Det har inte framkommit några tecken överhuvudtaget om att det skulle finnas signalkräftor i sjön. 2010 bildades "Kräftskötselområdet Gimmen". (Se http://www.astacus.org/ under fliken Dalarna). 2011 beviljades Gimmens fvof 250 000 kr för återintroduktion av flodkräftor. 2011 planterades kräftor för ca 85 000 kr och en ny utplantering var planerad under juli 2012. I juni hittade man några singnalkräftor. Man vet inte hur länge dessa funnits eller hur många signalkräftor som planterats ut.  Men nu finns en trolig förklaring till varför flodkräftorna försvann 2007, troligen har signalkräftorna funnits i Gimmen sedan före 2007 . Gimmens fvof har lagt ned mycket tid och engagemang för att återskapa flodkräftbeståndet. Den "självutnämnda kräftexperten"  som genomförde den illegala utplanteringen har förstört otroligt mycket för fiskerättsägarna i Gimmens fvof. All den tid och de pengar som lagts ned i projektet kan vara förlorade. Förhoppningarna ligger nu på att signalkräftor är få och att de dör ut av egen kraft. Fvof arbetar just nu med att skapa sig bättre översikt över var/när och hur många signalkräftor som planterades ut.

Via Gimmens fvof hemsida http://www.gimmenfvof.se/ under fliken aktuells kan man läsa följande meddelande:


Signalkräftor hittade i Gimmen



Gimmen har varit helt kräftfritt område under många år och vi har trots många provfisken inte hittat en enda kräfta. Sjön är ett kräftskötselområde där vi under ett antal år driver ett projekt för att återinplantera flodkräftan, en art som finns med på ”röda listan” över utrotningshotade arter. Projektet drivs och finansieras med pengar från Gimmens fvof tillsammans med länsstyrelse och fiskeriverk.

Nu i veckan har vi upptäckt att en olaglig inplantering har skett med signalkräfta, vi har funnit två exemplar av signalkräfta i en vik i Östersjödelen av sjön. Vi och länsstyrelsen har polisanmält händelsen och alla åtgärder är vidtagna för att utreda händelsen.

Vi kommer nu att fortsätta provfisket och även göra dykundersökningar. Den planerade fortsatta utplanteringen av flodkräfta har tillfälligt/permanent stoppats tills vi har en bättre översikt av läget. Tilltaget är förödande för sjöns fortsatta kräftfiske, många timmars ideellt arbete och hundratusentals kronor kan vara bortkastade och därtill kan framtida fiskinplantering påverkas betydligt i omfattning.

Vi vill gärna ha hjälp av alla omkring Gimmen att hålla öron och ögon öppna för vad som händer och vi är naturligtvis mycket intresserade av information om det som hänt, vet ni något så ring oss i fiskevårdsföreningen eller polismyndigheten och berätta.

Alla ni som har intresse av att Gimmen kan utvecklas som en sjö med flodkräftor är välkomna att provfiska så mycket ni vill och orkar, det enda vi från Gimmens fvof begär är att ni rapporterar eventuella resultat till oss.


Publicerat 7 juli 2012

Minken har upptäck mina dammar!!

Efter ca 5 år har en mink hittat fram till mina dammar. I 5 år har jag spanat efter spår eller rester efter kräftskal, utan det minsta resultat. Jag har sedan 2 år haft fällor vid dammarna. Men i helgen kom minken. Efter 2 dygn hade jag hittat ca 15 uppätna kräftor, ytterliggare 3 dygn senare är den uppe i ca 50 uppätna kräftor, som jag hittat. Den vill inte bli fångad. Jag har redan konstaterat att det är en dyr mink!!

Nu pågår kläckningen i mina dammar

Kläckningen av rommen som honorna har burit under sin stjärt sedan oktober-november är nu avslutad i mina dammar. På bilderna kan du se hur rommen under en hona 28 juni just hade kläcks. De hänger fast under stjärtbenen. Efter ytterliggare 1-2 skalbyten som ni ser i bilden längs ned liknar kräftynglen små kräftor, de är ca 15 mm, bild 2. Under någon vecka gömmer sig ynglen under honans stjärt vid fara, därefter försvinner honans modersinstinkter och börjar äta upp sin avkomma. Under denna period är det viktigt att ynglen lämnat honan och lever sina egna liv.

Skalbyten i mina dammar och semestertider

Sedan två veckor tillbaks pågår skalbyten i  mina dammar. Först ut var de små kräftorna runt 4-6 cm, därefter kommer de stora. Igår kväll när jag lyfte upp en mjärde trodde jag att jag hade en död och en levande kräfta i mjärden. Men det var en stora hane som bytt skal. Väl på land för fotografering kunde inte hanen röra på sig. Alldeles mjuk i skalet har den ingen styrsel eller kraft på land. De är mycket känsliga  mot predation eller att hamna i "slagsmål" med sina artfränder under ca 1 veckas tid innan skalet hunnit hårdna. Under denna tid gömmer de sig i sina bohålor. Det är i detta skede som kräftorna växer.

Nu tar jag semester men om det händer spännade saker inom kräftvärlden försöker jag avslöja detta på bloggen.

Trevlig sommar



Kräftprat med Molkomsjöns fvof, Karlstad kommun

Ikväll blir det kräftprat med Molkomsjöns fvof. Syftet med mötet är att diskutera en ev. återintroduktion med flodkräftor och hur man bör agera för att utveckla sina vatten med flodkräftor.

Arbetet med att bilda två nya "Kräftskötselområden" i Dalarna har påbörjats

Nu har vi haft ett första träff med Ryggens fvof¨. Jag tillsammans med ett gäng engagerade och  kräftintresserade personer från föreningen har vi besökt deras vatten. I arbetet med att utveckla och bevara fodkräftbestånden är det mycket vikigt att undersöka hur hotbilden ser ut. Dvs på vilka sätt kan det teoretiskt spridas kräftpest till fvof? och men andra ord var finns närmast kända signalkräftbestånd. Mycket riktigt besökte vi ett tillflöde till fvof där det fanns ett rykte om förekomst av signalkräftor. Någon hade lagt ut en kräftmjärde i tjärnet som förövrigt inte innhåller biotoper för kräftor (mjukbotten) utom vid utloppet. Där fann vi några signalkräftor, som är illegalt utplanterade. Nu vet vi var signalkräftona finns och kan arbeta därefter. Dessa signalkräftor kommer  inte påverka fvof:s arbete med flodkräftorna men utgör ändock ett hot och det största hotet är att någon person flytter dessa signalkräftor närmare fvof:s vatten. Återigen är det människan som utgör det största hotet.

                                         Illegalt utplanterad signalkräfta i ett tillflöde till fvof, dessa utgör
                                                       ingen fara mot flodkräftbestånden i fvof idag men hotbilden är
                                                      att någon osmart person flyttar några signalkräftor längre ned i
                                                      systemt och dess mynning i Ryggens fvof.


Idag kommer jag att träffa Vällans fvof. Vällan fvof har beviljats medle från HAV för återintroduktion av flodkräftor, som kommer att genomföras senare i år. Idag skall vi bl.a planera strategiska utplanteringslokaler. Var finns de bästa förutsättningarna (bottnarna) i sjön för att återintroduktionen skall få optimal verkan.

Nya Kräftskötselområden i Vämland

Under våren har två kräftskötselområden och ett "förvaltnignsområden" för flodkräftor i Värmland bildats. Gå in på http://www.astacus.org/ för att ta del av förvaltningsplanerna.

Äntligen!!

Nu har vi äntligen fått svar på två ansökningar, HAV (Havs och Vattenmyndigheten) samt Länsstyrelsen i Dalarna, som möjliggör vårt arbete med att aktivt arbeta med att bevara och utveckla flodkräftan.  Nu rivstartar vi med att bilda två nya kräftskötselområden i Dalarna av Ryggens och Vällans fvof. Jag kommer under veckan besöka båda fvof och träffa medlemmar samt besöka sjöarna i fält som en del i att ta fram förvaltningsplaner för resp fvof. Detta arbeta sker som vanligt i nära samarbete med fiskerättsägarna.

Medeltilldelningen medför att vi har möjlighet att utveckla vår hemsida www.astacus.org som är gammal och opraktisk. Förhoppningsvis skall vi locka fler intresserade att ta del av den information om kräftor vi samlar på oss.

Två  artiklar har jag snabbat upp som berör flodkräftor i de två största lokaltidningarna i Värmland. Båda artiklarna handlade om flodkräftor men bilderna i artiklarna visade felaktigt signalkräftor. Det blir fort fel i mediaflödet, vilket kan få konsekvensen att om någon läser artikeln och ser en bild på en kräfta som det står flodkräfta under men visar en signalkräfta, blandar man förstås ihop vilken art som är vem.

I Skelleftå har man varit lyckosam i sina ansökningar och blivit tilldelade medel för flera projekt. Bl.a skall man börja bilda kräftskötselområden, vilket är mycket glädjande. Fler erfarenheter och mer uppmärksamhet kring flodkräftorna är otroligt viktigt och bra.

Jenny Zimmermans Doktorsavhandling

Nu finns Jennys doktorsavhandling "Noble Crayfish (Astacus astacus) in a Changing World: Implications for Management" tillgänglig via länken nedan

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16313

Får äter kräftor!!

Att många olika djur äter kräftor känner alla till t ex fisk, mink, insekter, fåglar mm. Men en kräftodlare har upptäckt ytterligare ett djur som är förtjust i kräftor. Kräftodlaren hade varit och plockat upp kräftor ur sina dammar och lagt dem i en hink. Runt dammarna har han får som håller efter gräset. Ett av fåren har fått smak av kräftor och så fort fåret fick tillfälle, tog den en kräfta ur hinken och åt upp den!!!

Att kräftor är en delikatess vet numera, iallafall minst ett får!!

Lyssna till Jenny Zimmerman,Mittuniversitet.

Ta del av länken för att lyssna på Jenny.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=5101904

Jenny Zimmerman, Mittuniversitet, disputerar fredagen 25 maj

Sveriges enda doktorand, Jenny Zimmerman, Mittuniversitet, som forskat om flodkräftor, gör sin disputation fredagen den 25 maj. Det betyder att efter Jenny avslutar sin forskning finns det ingen doktorand i Sverige som forskar om kräftor, varken flod- eller signalkräfta. Mycket konstigt med tanke på hur viktiga kräftor är: för den Svenska traditionen och kulturen, att flodkräftan är en akut hotad art samt att kräftor betingar ett högt kommersiellt pris. Trots detta är det mycket svårt att hitta forskningsanslag till kräftekologi, kräftodling mm. Jag hoppas verkligen att fler Universitet försöker lyfta fram kräftor i sina forskningsutbildningar.

Jennys disputation,  "Flodkräftan i en föränderlig värld - förutsättningar för skötsel" sammanfattas enligt följande pressmeddelande:

Höga vattenflöden negativt för flodkräftan
Vattenflöde och klimat är avgörande faktorer för bestånd av flodkräftor i rinnande vattendrag. Särskilt viktigt är vattenflödet i maj och oktober, höga flöden vid de tillfällena innebär sämre fångster ett par år senare. Det visar en avhandling vid Mittuniversitetet. Under perioden 1963 till och med 1990 samlade Fiskeriverket in data från kräftfisket i älven Ljungan i Västernorrland för att fastställa den ekonomiska skada som fiskerättsägare förorsakades i samband med ett kraftverksbygge. I en avhandling vid Mittuniversitetet har materialet använts för att undersöka vilka faktorer som påverkar kräftfångstens storlek på lång sikt och hur fångsten påverkades av en kraftverksutbyggnad. - Storleken på fångsten påverkades främst av tidigare års fångststorlek; stor fångst föregående år innebar mindre fångst nästa år. Ett milt vinterklimat innebar på lång sikt, sex år, bättre fångster, medan höga vattenflöden under höst och vår, några år före fångsttillfället innebar sämre fångster, säger Jenny Zimmerman, doktorand vid Mittuniversitetet. Större förändringar i flodkräftornas livsmiljö i form av kraftigt reducerade vattenflöden var också negativt för fångsterna. Flodkräftan är akut hotad i Sverige främst på grund av kräftpest. I Ljungan dog beståndet ut i slutet av 90-talet. En återintroduktion har genomförts och flodkräftan finns åter i älven. - Trots att Ljungan ligger i norra kanten av flodkräftans utbredningsområde har kräftorna för närvarande en kroppstillväxt som är nära den maximala som uppmätts, säger Jenny Zimmerman.

Resultaten pekar på ett antal råd för ett hållbart kräftfiske i Ljungan och andra nordliga vattendrag.
• Övervaka stammens utveckling och vattenflödet i maj och oktober.
• Använd övervakningsresultat för att begränsa antalet tillåtna fiskedagar och burar.
• Samla data om fångststorlek och omfattning av fisket. Använd detta för att utvärdera fiskets hållbarhet.
• Stärk stammens uppbyggnad genom att spara reproduktiva honor, inför en storleksgräns på 10 cm och säkra möjligheter till gömslen för mindre kräftor.

 Frågor kan ställas till: Jenny Zimmerman, doktorand, 070-655 11 86, e-post: jenny.zimmerman@miun.se

Tack Jenny för dina forskningsinsatser som vi kan använda oss av för att förvalta och utveckla flodkräftbestånden i framtiden. Vi önskar Jenny lycka till i framtiden och vi håller tummarna att Jenny hittar fler forskningsuppdrag.

Skillnader i produktion i dammar

Har fått ta del av anorlunda produktionssiffor från en person som odlar fisk i dammar i Laos! Odlingen bedrevs under perioden maj 2011 - maj 2012. Dammens vattenyta uppgår till ca 260 m2 med sidorna 12 m * 22 m. Vattendjupet är endast 0.7 meter. Resultatet blev Kattfisk - 166 kg fördelat pa 256 fiskar - medelvikt 0.65 kg - största fisk knappt 5 kg Nilabborre - 31 kg fördelat pa 63 fiskar - medelvikt 0.6kg - största fisk knappt 1 kg Omräknat till hektar så blir produktionen 7400 kg/ha/år!! Man kan inte låta bli att bli lite avundsjuk på dessa produktionssiffror. Vi flodkräftodlare får vara mycket nöjda om vi kan producera 0,5 - 5 matkräftor per m2 dammyta dvs produktionen i en lika stor damm skulle motsvara 130 - 1300 kräftor eller 5 - 50 kg/år. Dammarna här i Sverige bör vattendjupet ligga kring 1,5 - 2,5 m.

Möte om "Kräftskötselområdet Teåker" ikväll, Dalskog

Ikväll kl. 18.30 samlas vi vid Dalskogs vandrarhem för att diskuttera situationen för flodkräftan i Teåkerälvens avrinningsområde. Sedan 2009 finns ”Kräftskötselområde Teåker” och man har satsat mycket pengar på återintroduktion av flodkräftor i systemet efter ett pestutbrott slagit ut beståndet. Hösten 2011 framkom uppgifter om att det skett en illegal utplantering i Örsjön (längst ned i systemet). Nu vet vi hur pesten kom till området 2003. I kväll skall vi försöka få en lägesbeskrivning över situationen i Örsjön, var signalkräftor finns och i vilken omfattning. Kan signalkräftor i egen kräfta sprida sig uppströms i systemet? Hur ser hotbilden ut för flodkräftan uppströms i systemet? Fiskevårdsföreningarna som träffas i kväll är Marsjöns, Teåkerälven, Teåkersjön, Kabbosjön, Örsjön samt fiskerättsägare från Storån/Stampeälven.

Flodkräftodlare och biologisk mångfald

Det är inte bara flodkräftor som trivs i dammarna. Nu råder det full aktivitet och det gäller att klamra sig fast vid en kär vän. Grodor, paddor, Mindre vattensalamander, snok mm. trivs i anslutning till mina dammar Mycket fågel landar i dammarna främst knipor och gräsänder, men även ormvråken gillar att sitta en ett alträd och spana i direkt anslutning till dammarna. Det verkar som om den gillar grodor! Gräsänderna rycker upp fjolårets vattenvegetation som flyter upp på ytan. Med en kratta avlägsnar jag dessa gamla rester för att undvika att det sjunker ned till botten. Mycket organiskt material på botten bidrar till igenslamning och kräver mycket syre vid nedbrytningen. Tack gräsänder för att ni hjälper mig hålla efter dammarna.

Nytt Kräftskötselområde är bildat

I gårkväll samlades 7 eldsjälar från Helgesjöns vänner och Skillingmarks fvof för genomgång av "Kräftskötselområdet Helgesjön/Bodaälven" samt dess förvaltningsplan. Inga ytterliggare synpunkter framlades utan det blev godkänt. Efter smärre justeringar kommer den att läggas ut på www.astacus.org. Som extra bonus har Helgesjöns Vänner och Skillingmarks fvof beviljats medel för stödutplanteringar under 2012.

Möte om flodkräftor i Skillingmark tors 26 april, Eda kommun

Nu på torsdag skall utkastet för "Kräftskötselområdet Helgesjön/Bodaälven" presenteras för föreningnen Helgesjöns vänner, Skillingmarks fvof och dess fiskerättsägare samt övriga intresserade. I bygden finns ett stort engagemang för att skapa ett attraktivt fiske efter flodkräftor, därmed har vi tillsammans tagit fram en förvaltningsplan för att utveckla och bevara flodkräftan. Mötet äger rum tordagen 26 april kl. 19.00 vid "Spinnhjulet" i Skililngmark, Eda kommun.

Var försiktig med kavledun i en kräftdamm

Kaveldun är en av de växter som snabbt etableras i en damm. De utvecklar en enorm rotmassa som inom några år "äter" upp dammytan. Visst kaveldunets rotsystem medför till goda gömslen för t ex yngel samt ett bra skafferi. Men de växer snabbt och redan efter några få år måste man ta hjälp av en grävskopa för att avlägsna rotsystemen. När jag anlade mina dammar slog kaveldun snabbt rot. På bara några få dagar skjuter de ca 0,5 m höga skott. Jag plockade bort alla skott så fort jag såg dem, nu är dammaran 5 år och numera är det sällan som kavledun slår rot och än så länge har jag inte kaveldun i mina dammar.

Det är inte bara enbart kräftor som trivs i dammarna under denna årstid, nu är det fullt pådrag med ljudligt "kurrande".

Nu har honorna börjat röra på sig i mina dammar

När isen släpper sitt grepp om dammarna brukar jag lägga ut några "Agustmjärdar" (blåa), dessa är rymningssäkra. Anledningen till varför jag lägger ut mjärdarna är för att fånga honor och se hur romen klarat vintern. Om honorna har sin rom kvar och verkar vara vid bra kondition är detta ett tecken på att de klarat vinterns påfrestningar och att de kan bli en bra föryngring.

När isen släpper sitt grepp och solen börjar värma vattnet i dammen söker sig de rombärande honorna mot grundare och varmare partier. Anledningen till detta förfarande är att ju varmare vattnet är desto snabbare sker kläckning. Ju tidigare på våren/sommaren rommen kläcks desto längre blir ynglets tillväxtsäsong.

I mina dammar släppte isen i slutet av mars i samband med ”värmeböljan” men sedan har det varit kyligt väder och en av dammaran återfrös. Fyra mjärdar lade jag ut för drygt en vecka sedan. Jag placerade dem endast på 0,5 m djup strandnära. De första dagarna var det endast grodor som lyckades hitta in i mjärdarna. Men igår hade 14 flodkräftor gått in i mjärdarna varav 12 var rombärnade honor och två hanar samt en groda. Nu har de börjat röra på sig på allvar. Alla honor utom en hade fina ”romklaser” vilket tyder på att honorna klarat sig mycket bra under den gångna vintern.





Bilden till vänster visar en hona som varit "stressad" under vintern, hon har plockat av sig romkornen eller blivit utsatt för en störning i samband med romsättningen i november. Honan till höger har däremot mycket fin och välutvecklad rom. Obs ni man kan fortfarande se resterna efter hanens spermiekapslar i anslutning till honans könsöppningar.

Flodkräftan borde leva i "saltvatten"

Sitter och väntar på besked från Havs och Vattenmyndigheten ang. de medel vi sökt för att jobba vidare med flodkräftorna. Det har sökts betydligt mer medel än vad som finns tillgängligt.

Ser med avundsjuka ögon på en notis i dagens NWT där det framgår att EU satsar 23 miljoner kronor i ett internationellt forskningsprojekt om "havskräftor" med bland annat svenskt deltagande i form av Göteborgs universitet samt yrkesfiskare från Halland och Bohuslän. Fokus kommer att ligga på utveckling av agn och burar men också metoder för odling av små havskräftor. 5 miljoner kommer att användas av Göteborgs universitet.

Flodkräftan är på väg att utrotas och ändå är det hemskt svårt att hitta medel för att stävja detta. Hade flodkräftan levt i havet verkar det som om det hade satsas betydligt mer medel på att rädda arten från utrotning.